Joka kesä tuli telttabiiu Kainulasjärvheen. Met lapset karkasima välistä teltan alta ja pääsimä sisäle ilman maksoa. Istuthiin puupenkilä ja kattothiin Åsa-Nisseä. Oli aika suuri hälinä kylässä kun kuultiin ette telttabiiu on tulossa. Teltta panthiin pysthöön Vanhaan koulun ulkopuolele, missä maipraasut nykyaikana palavat ja missä on simbasänki. Katosi kätevästi kun teevee otti yli 1960-luvun alussa.
Enligt sägnen kom det tre ryssar till Gällivare under slutet av 1600-talet. De skall ha varit delar av en familj krigsfångar från Dalarna som blev fångar i Pietari, St Petersburg. Fadern var stor krigsherre, och detta hände under den stora ofredens tid. De hade tre barn som så småningom blev stora. Arbetade i en kvarn där det även fanns ryssar. En gammal ryss hade hört om deras flyktplaner och gav råd: Stanna och lek. Det fick de göra och vakten såg detta. De köpte mycket mat. Sov vid enbuskar sa ryssen, så att hundarna inte känner doften. De rymde från sin fångenskap i Petersburg. Kom över Karelen och Finland. Ville bo nära varann. Nataniel bosatte sig på en plats som han kallade Nattavaara. Olaus kallade sin plats för Ullatti. Och Hakon/Håkan kallades sin plats för Hakanen. Nataniels son var fruktansvärt anskrämlig, t o m hästarna var rädda för denne man. Denna berättelse hörde man i Nattavaara ännu under 1980-talet.
Vi möter för första gången Mickel Simonsson Ryss vid tinget på Jokkmokks marknad år 1692. Där ges han rätten till landet vid Nattavaara där han tydligen uppfört ett nybygge inom Sjokksjokksbyn i Lule Lappmark. Om denna ”Ryss-Mickel” florerar ett flertal sägner och jag tänkte att så gott det går försöka ge en rättvis bild om han och hans familj.
Nybyggaren Mickel Ryss sägs enligt den muntliga traditionen ha kommit hit från Karelen som ”Laukkaryssä” vilket var en sorts handelsresande som drog runt och sålde varor. Detta skulle förklara att det funnits en lada i Nattavaara benämnd ”Karjalan lato” och även en åker kallad ”Karjalan pelto”. Språkforskare sägs även ha funnit spår från Karelen i den finska som talades i byn. Hur det än ligger till så vet man med säkerhet inte så mycket om ursprunget för denna man annat än att han hittade en plats inom lappmarken där han med tiden skapade sig ett liv.
Mickel Simonsson Ryss var född omkring 1640 och dog hemma på gården i Nattavaara 1706, alltså 66 år gammal. Även fast han figurerade vid tinget ett flertal gånger så verkar han inte ha varit så vresig och stridslysten som många de andra finsktalande nybyggarna som kom samtidigt och efter honom in till lappmarken. Han verkar ha levt sitt liv ganska fridfullt och skött om sin gård ganska väl. Kort citat från Tommy Rapps fina hemsida. Mer om Mickel Ryss i https://lappmarken.wordpress.com/2013/04/03/nybyggarslakten-ryss-fran-nattavaara/ En annan källa skriver detta: Enligt alla släktforskningar jag läst hette Mickel Ryss pappa Igor Ivanoff. Mickel Ryss ska vara född nära sjön Onega i nuvarande ryska Karelen. Det finns många spår av karelska i gällivarefinskan speciellt runt Nattavaara/Kilvo. Många ord som har karelsk/östfinsk grund.
Source
Tommy Rapp och nattavaarabor.
Writen down by 2005-03-13 Birger Winsa
Nuot Suomen vonnut taas tulevat. Pirun vonnut! Kainulasjärvi: tuli taas noita Suomen vonnuja kylhään. Pirukhaan kun ei pysy kotona!
Other
Kans vonno. Se venni och venakko. Möjligen en förvrängning av venakko, gammalt nedlåtande ord för ryss. Från finska venäläinen, ryss. Kan även varar av ryska vnuk, karelska vunukka som betyder barnbarn. Ryska vnuk betyder barnbarn (manlig). Kvinnlig barnbarn blir ryska vnutjka. Det finns inga andra betydelser. Verbet vonjat är ryska och betyder lukta dåligt. Kan även vara från detta ord. Finska Tornealen har ordet vanja för rysk soldat. Och det lär finnas ett gammalt ryskt ord vodniak som lär betyda rysk soldat. Jämför med vatnik som används i Ukraina, nedlåtande om ryssar,
Ordet vonnu användes allmänt i Tornedalen fram till 1970-1980-talen, men lär förekomma fortfarande i Haparanda-Tornio. Betecknade nedlåtande en finne. I viss mån jämförbar med finska hurri. Har dock ej använts de senaste decennierna, enligt vissa uppgifter. Har kopplingar till moderna ord som porstuasuomalainen, finskvänliga tornedalingar. Se även rajarasismi och rasifieerinki. Jämför med ordet spinkribba som var ett skällsord på finsktalande tornedalingar bland flottare i Pite älv under 1940-talet. Nämns i filmen Här har du ditt liv av Jan Troell. Det nämns inte om det var finnar som var spinkiga eller enbart om Eddi Axberg som spink-ribba. Slagsmål blev det i varje fall.
Taimi Kehusmaa: Henkipatto oli 60-luvula poikasten lännen lehtien tarinoissa konna bandiitto, rosvo. Markku Kurkkio: Ennen mustalaisen sai Suomessa vaphaasti tappaa. Net olit henkipattoja. Arto Baas: Elinkelvoton.
Petsamo: Täss on vanhaa raania sekimpitäs viejä Norjaan myyä ettei menis hukkaa; isäntä ei pidä merilinnun lihasta: niissä tahtoo aina ollasse raanimmaku. Vesisaari, traani se on sulatettu ja räijytetty; mursun on krouvi, karhula ja hylkeelä se on fiini traani. Vesisaari: Traani se on sulatettu ja räjjytetty, mursun on krouvi, Rovaniemi: Sen traaniv vuoksi parhasta päästä pyyvit valaita.
Other
Kalarasuva, traani turskan maksasta t. hylkeen, valaan ja valkankalan sekä jääkarhun rasvasta, päkistä keittämällä t. paistamalla tehty rasva; erotukseksi rasvasta keitetystä traanista nimitetään turskanmaksatraania myös leevertraaniksi; leevertraani on metesiini rintatautisille. Enämpi tietoa cd:ssä.
Source
Nedtecknat: Jukka Korva. Källor: Rapola, Kaarakka, Syrjänen, Tuovinen, Koskimies, Artimo.
Writen down by Birger Winsa