News

Koinujoki paikannimi
Swedish
namn på å i Tärendö
Finnish
Koinujoki
Part of speech
erisnimi
Places
Kainulasjärvi
Other
Enligt bysägnen betyder Koinujoki Knullån. Koinia knulla. Koinujoki flyter till Narkausjoki som också påstods betyda Knullån. Men mer sannolikt ett lån från samiska Njarkka, udde. Narkån slutar i en udde mot Kalixälven.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-03-04
Koutuoja paikannimi
Swedish
Kattån
Finnish
Koutuoja
Part of speech
erisnimi
Places
Hakanen
Other
Kattån låg vid språkgränsen mot överkalixmålet. Några få hus. Man talade finska i ett hus och det påstås att man talade överkalixmål i det andra huset. Det fanns byar i gränstrakterna mot Överkalix där en del kunde finska, svenska, överkalixmål och samiska.
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2023-03-04
niinku kissanmaito ruoka jellivaaransuomi fraasi lempinimi/haukkumanimi
Swedish
syrlig, smakrik dryck
Finnish
rikasmakuinen juoma
Places
Jellivaara, Satter
Other
Ei aivan pusitiivista.
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-03-02
niinku terfhaan tarttunu fraasi
Swedish
får ingenting gjort, velig person
Finnish
ei saa aikaan mitään
Places
Jellivaara, Kieruna, Tornionlaakso...
Other
Någon som aldrig "kommer till skott" med ngt.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-03-02
pehtaroittea kläppi
Swedish
rumla
Finnish
mellastaa, tapella (leikkisä)
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi
Example
Lapset pehtaroittevat kun he on kaks eli enemän samassa sängyssä.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-28
pehtaroittea hevonen
Swedish
sprattla, vältra (häst)
Part of speech
verbi
Places
Rovaniemi, Kemi, Kompelusvaara
Example
Rovaniemi Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Kompelusvaara: Hevonem pehtaroittee, se puhistaa itteäns. Hakanen: Hevonen pehtaroittee. Muonio, Kainulasjärvi: Hevon pehtaroittee karkeala
Source
S. Kangosjärvi, L. Lampinen, I. Tuovinen, B. Winsa: ordbok, Kaarakka, Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-28
hommata hevonen
Swedish
backa (med häst)
Part of speech
verbi
Source
Meänkielen sanakirja. Writen down by Lars Lampinen, Birger Winsa
Edited
2023-02-28
hommata; homma! hevonen
Swedish
backa! (häst)
Part of speech
verbi interjektio
Example
Kompelusvaara: Se kuulee ku sannoo homma, ja työntää takasin? Homma, astu, näytä jalkaa, kaikki net sanothaan.
Other
Verbet hommata används inte. Homma! är ett utrop.
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-28
setolkka lainasana hevonen länsisuomi
Swedish
hästsele, magsele med pingla för festkörning
Part of speech
substantiivi
Other
Västfi, setolkka s 'del i hästsele' ; östfi sitolkka (Pirkko Joenpello k 6224, SMSA). sitolkka (tavastl dial, Ka, Öb, Nf, Nb) 'magsele', setolkka (öf)
Source
P Joenpello. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-28
sitolkka itäsuomi hevonen
Swedish
hästsele, magsele med pingla för festkörning
Part of speech
substantiivi
Example
Nattavaara, Ullatti, Sarvisvaara: Sitolkat ja kulkuset, aisakimput ja helut.
Other
Vertaa luokka västfi, setolkka s 'del i hästsele' ; östfi sitolkka (Pirkko Joenpello k 6224, SMSA). sitolkka (tavastl dial, Ka, Öb, Nf, Nb) 'det i sele', setolkka (öf). Christer Kuttainen: Sitolkkan finns bara i rankdon, som främst användes för lättare körning, inte timmerkörning.
Source
Christer Kuttainen. Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2023-02-28
susiteeki lainasana rakenus
Swedish
societetshus, församlingsrum
Finnish
seurahuone
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Example
Susiteiki, hotelli, seurahuone kaupungeissa vanh.
Source
Virpi Ala-Poikela. Källa: Kaarakka,. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-27
syrjätä
Swedish
väja, köra mot vägkant
Finnish
mennä reunaan, väistää
Part of speech
verbi
Places
Tornionlaakso
Example
Syrjää, syrjää! Biili tullee vasthaan.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-22
kuusenleipä ruoka puu
Swedish
granblomma
Part of speech
substantiivi
Places
Jierijärvi, Pajala kommun.
Example
Tuola on kuusenleipä.
Other
Kuusenleipä är granens mjuka gula blommor (innan dom blivit kottar), det sades att dom är ätbara.
Source
Maj-Lis Voss (via Robert Riekkola, 1890-1970), Jierijärvi, Pajala Kommun). Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-21
tuuki lainasana vaate huusholli
Swedish
duk
Finnish
kangas, pöytäliina
Part of speech
substantiivi
Places
Jierijärvi, Pajala kommun. Tornionlaakso.
Example
Kaunis tuuki. Pöyvän tuuki.
Source
Maj-Lis Voss. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-21
kaakka lainasana ruumis kläppi
Swedish
bajs, kacka
Finnish
kakka
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Kompelusvaara; Menek kaakale!
Other
< ruotti
Source
I. Tuovinen, Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-21
opas ihminen
Swedish
händig; bekant
Finnish
taitava; tuttu
Part of speech
substantiivi adjektiivi
Places
Väylänvarren murretta
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-21
nelilaitanen vene
Swedish
fyrbordig forsbåt
Finnish
nelilaitanen
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Nattavaara Nattavaara: Sitä sannaa ei käytettu tääla. Henning Johansson: Min farfar Johan Isaksson i Övre Soppero var en känd båtbyggare och tillverkade sin sista båt 1928 som han sålde till Levi Björnström i byn. Han tillverkade även två bordingar. En sådan var oftast mycket längre än 3 och 4 bordningar. Tvåbordingar stakade man oftast ensam stående i aktern. De smalnade av mycket snabbt bakåt och var bredast ungefär vid "Hankavittat" (årtullarna). Man fick upp en mycket bra fart vid stakningen. Den gamla båt som jag i min barndom fick överta var en tvåbording som var 9 meter lång! Den hade farfar tillverkat någon gång 1893-94! Det berättades att han hade tillverkat den efter att ha blivit änkeman och skulle så småningom uppvakta en kvinna som var piga i grannbyn Nedre Soppero. En nytillverkad två bordning var väl den tidens häftigaste "Tesla"!
Source
Henning Johansson.. Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2023-02-21
kakslaitanen vene
Swedish
tvåbording. Tornedalens kanot med bara två bord.
Finnish
kaksilaitanen
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, Parakka; Kainulasjärvi
Example
Kainulasjärvi: Kakslaitavenheitä (käytettiin) kalàmpyyvössä järvilä ja väylissäki.
Other
Den äldsta båttypen, en långsmal kanot. Sägs ha varit upp till nio meter långa enligt Henning Johansson som stakat med en sådan i Soppero. Henning Johansson: Min farfar Johan Isaksson i Övre Soppero var en känd båtbyggare och tillverkade sin sista båt 1928 som han sålde till Levi Björnström i byn. Han tillverkade även två bordningar. En sådan var oftast mycket längre än 3 och 4 bordningar. Tvåbordingar stakade man oftast ensam stående i aktern. De smalnade av mycket snabbt bakåt och var bredast ungefär vid "Hankavittat" (årtullarna). Man fick upp en mycket bra fart vid stakningen. Den gamla båt som jag i min barndom fick överta var en tvåbording som var 9 meter lång! Den hade farfar tillverkat någon gång 1893-94! Det berättades att han hade tillverkat den efter att ha blivit änkeman och skulle så småningom uppvakta en kvinna som var piga i grannbyn Nedre Soppero. En nytillverkad två bordning var väl den tidens häftigaste "Tesla"! Borg Mesch skall ha ett foto i Kiruna sannolikt. Texten är från 1958 så Henning Johansson kan ha varit den siste som stakat med en tvåbording: "Tvåbordingar d. v. s. båtar med två bord i var sida har enligt muntliga uppgifter förekommit i övre Norrland in på 1900-talet. Den sista tvåbordingen i Svartbyn, Överkalix sn, förstördes enligt uppgift för några år sedan. Borg Mesch i Kiruna fotograferade omkring 1900 en tvåbording under byggnad..". https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1958.pdf
Source
I Tuovinen ca 1932. Henning Johansson 2022. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-19
säserä vene länsisuomi
Swedish
rank, ostadig
Part of speech
adjektiivi
Places
Kainulasjärvi, Soppero; Soutujärvi, Skaulo, Ullatti, Juoksengi
Example
Soutujärvi-Skaulo, Ullatti, Juoksengi: Kyllä nuot traput näyttävä olla niin säserät........ Säserä, Säperä, vene se kohta ryyppää vettä jos vähäänki liikahtaa". Källa: http://www.suonttavaara.se/
Other
Vertaa kikkerä, jorppa. Västfinska, SMSA vfi, säserä s rank (om båt) (Paunonen 1987:219). oftast båt.
Source
Birger Winsa, Henning Johansson, Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-19
ärryttää
Swedish
reta, irritera
Finnish
kiusata, ärsyttää
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi; Vittanki
Example
Vittanki: Muutamat ihmiset jokka ärryttäväk koiran.
Other
vertaa härnäilä
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-19
Lillin lillin lieruja. Ämmä se päästeli pieruja. Keskelä kirkon mäkeä. Tuli siittä suuri häpeä. loru
Places
Aapua
Source
IB Uusitalo.. Writen down by winsa
Edited
2023-02-18
narrutella kläppi
Swedish
gnälla?
Finnish
kiukutella
Part of speech
verbi
Edited
2023-02-14
kaffimylly lainasana huusholli
Swedish
kaffekvarn
Finnish
kahvimylly
Part of speech
substantiivi
Places
Aapua
Source
Kyyttikirja. Förf. Inga- Britt Uusitalo: sid.45. Writen down by Lars Lampinen, Unbyn Boden
Edited
2023-02-13
punakuorinen kiiski
Swedish
nyckelpiga
Finnish
leppäkerttu
Part of speech
substantiivi
Example
Hannele Raatiniemi-Mört: Leppäkerttu on punanen ja leppäpirkko ruskea. (mustilla pisteillä) Raisa Jaako Os Haarala: Leppäpirkko ja keltanokka olen kuulu sanottavan,ei varhmaankhaan "viralisia" kuttumanimiä.
Other
Kemi, Alatornio. Ylheinen: Katto punakuorinen.
Source
I Tuovinen, Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-11