Sieppijärvi Sieppijärvi, Vittanki: Net pyysit niitä hankhaila (suuri ansa)? penikulmia pitkät aijat ja sitte aina ansat välissä. Sodankylä, Rovaniemi, Kittilä. Sieppijärvi, (ylheinen), Kolari, Muonio Soutujärvi-Skaulo: Mie muistan viimisen peuran. Sanoi mies Skaulossa 1950-luvula.
Kulttuuri taustaa sanasta
Ingen vildrenskötsel finns i mannaminne, jagades även med peurapyssy och under skare på skidor. Vildren är som ren men lite större och högre, längre ben, smalare kropp, vackrare, den sista fångades i snara mellan Lintuvaara och Aksovaara i Skaulo. Slutet av 1800-talet.
Lähde
I. Tuovinen, Tiesmaa, Liljeblad, Artimo.
Tallennin Birger Winsa
Jukkasjärvi: Oli niitä ennen villisti (peuroja). Kompelusvaara: Ja joka on arka ja vapisee ihmiselle se sanothan kansa peuravaaimen alta olevan ku se on niim peura.
käpp, eldraka för att skrapa kol mellan stockar i en nying; person som viftar med mössan för att få eld på nying; brödspade
Suomi
leipäpelkka; kohennuskeppi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi; Rovaniemi
Esimerkki
Rovaniemi: [lappalaisen tulipalossa oli palanut] uusi uihkari lylystä, kaksi kaunampaalikusta. Lars Mäki: Uihkari puinen leipäpelkka, lylyä kuivaa honkaa! Millä pujotethaan uuhniin ja veethään pois leivät ,ja nisuut! Leipäpelkka?
Kulttuuri taustaa sanasta
Keppi, jolla rakovalkean pölkkyjen välistä vedetään hiilet pois; myös henkilö, joka liuhtoo lakilla rakovalkean palamaan
Lähde
Artimo. Nedtecknat: Jukka Korva.
Tallennin Birger Winsa
Birger Winsa: Hevosaikana sorot oli paljon hoikemat. Minun isän kans hakkasima mettätraktorile, mutta kuska valitti ette isä hakkasi liian kaitasia sorkoja. Traktori ei mahtunu pölkkyläjitten välistä.
Enligt bysägnen betyder Koinujoki Knullån. Koinia knulla. Koinujoki flyter till Narkausjoki som också påstods betyda Knullån. Men mer sannolikt ett lån från samiska Njarkka, udde. Narkån slutar i en udde mot Kalixälven.
Kattån låg vid språkgränsen mot överkalixmålet. Några få hus. Man talade finska i ett hus och det påstås att man talade överkalixmål i det andra huset. Det fanns byar i gränstrakterna mot Överkalix där en del kunde finska, svenska, överkalixmål och samiska.
Nattavaara, Ullatti, Sarvisvaara: Sitolkat ja kulkuset, aisakimput ja helut.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa luokka västfi, setolkka s 'del i hästsele' ; östfi sitolkka (Pirkko Joenpello k 6224, SMSA). sitolkka (tavastl dial, Ka, Öb, Nf, Nb) 'det i sele', setolkka (öf). Christer Kuttainen: Sitolkkan finns bara i rankdon, som främst användes för lättare körning, inte timmerkörning.