Nyheter

porstuasuomi etnicitet språk
Svenska
farstufinska
Finska
meänkieli missä on enemmän suomen kirjakielen piirteitä
Ordklass
substantiv
Platser
Pajala, Kaartinen, rajaseuvuila; Meänkieli, Suomen
Exempel
Porstuasuomi on sellainen meänkieli joka lähestyy suomen puolista murretta. Viralinen meänkieli on porstuasuomea. Tämä teksti tässä on porstuasuomea.
Övrigt
Sana on keksitty noin vuonna 2000. Yks entinen STR-T:n johtokunnan jäsen käytti sannaa. Sannaa käyttävät net jokka ei halua yhteistyötä Suomen Torniolaaksolaisitten kansa ja pitävät ette meänkieli saapi liikaa vaikutheita suomen kielestä jos on yhteistyössä suomenkielisitten kansa. Vertaa vonnu, porstuasuomalainen. Tämä näkkyy käytänössä esimerkiks Feisbukin porukoissa. Meänkieliset on luonheet oman sivun missä meänkielen asioita keskustelthaan. Ja väylänvartiset on luonheet toisen sivun missä väylänvarren murretta keskustelthaan. Porstuasuomen asiat on kuitekki niin herkät ette sitä ei saa keskustella. Pittää olettaa ette meänkielen ja Meänmaan ekspertit ossaavat paremin kun meikäläinen. Ei esimerkiks ole ollu yhtään keskustelua miksi meänkielen pittää keksiä omia kielensääntöjä jokka poikkeavat suomesta. Esimerkiks poistaa b,d ja g kirjakielestä. Meänkielen sivula on noin 80 % iänpuolilaisia. Väylänvarren sivula on 95% iänpuolilaisia.
Källa
En före detta styrelseledamot i STR-T och Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-11
laukkukauppias människa arbete
Svenska
affärsryss, affärsman med varor i ryggsäck, gårdfarihandlare
Ordklass
substantiv
Platser
Erkheikki
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-07
vähemistö etnicitet språk
Svenska
minoritet
Finska
vähemmistö
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Vähemistö eli minuriteetti? Ruottissa on viis vähemistöä: saamelaiset, tornionlaaksolaiset, suomenruottalaiset, juutalaiset ja romanit.
Övrigt
Svensk sarkofagpolitik söker forma tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska Tornedalingar med svenska namnformer hävdar att Svenska Tornedalingars Riksförbund är ute och cyklar när man fått till stånd en s k sanningskommission om en sekelgammal diskriminering av dem som minoritet. Ingen har någonsin blivit förtryckt, eller lärt sig att skämmas för att man kan finska. Ingen har blivit ryckt i håret eller nypt i örat när man talade finska på skolgården. I min hemby Kainulasjärvi var det Matti Kenttä som stod och lurpassade bakom skolknuten och tjuvlyssnade om man talade finska. Han ryckte fram och slet i håret eller nöp i örat och förbjöd barnen tala finska. Detta hände under 1950-talet. Senare blev Kenttä stor anhängare av meänkieli. Men här kommer nu sanningen fram av dem som aldrig ens forskat om ämnet och som kommer från Tornedalens medelklass där man förstås var välanpassad och talade svenska i hemmet. Månne om en professor i molekylärbiologi vet extra mycket om förtryck, diskriminering och skam? Vad har titlarna med saken att göra om de inte tillhör forskningsområdet? Svensk språkpolitik ville utveckla tvåspråkiga tornedalingar (säger professorerna), men resultatet blev enspråkighet. Hur utvecklar man tvåspråkighet om det var förbjudet att läsa finska i folk- och grundskolan ända fram till början av 1970-talet? Alla blev analfabeter i sitt modersmål. Är analfabetism ett intellektuellt instrument som utvecklar tvåspråkighet? De lärde sig skämmas för sitt modersmål pga att de inte kunde tala, läsa eller skriva på riktig finska, eller finlandsfinska. Man kunde bara vår finska, eller vårt språk, sa man och tittade mot golvet med nerböjt huvud. Idag vill man återigen ha tvåspråkiga tornedalingar, men det fördolda målet är fortfarande Svensk sarkofagpolitik med en vacker och rikt ornamenterad gravkammare för finska och meänkieli. Man vill ha tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska. Fejkpolitik kallas dylikt idag. Om sådant vet inte en professor i molekylärbiologi mycket om. I språkgränsen finns Överkalix kommun där man talade bara svenska. Överkalixborna säger idag att de ansåg oss finsktalande vara andra klassens människor. Flickorna i Överkalix ville därför inte dejta med finsktalande pajalabor. Unga män som bara kunde svenska, och s k bonska, hade hög status hos Pajalas flickor. De lärde sig detta förakt av svenska staten. Svensk socialdarwinism ansåg oss vara intellektuellt efterblivna med låga IQ-tal som man kunde påvisa långt efter att man bara talade svenska. Ett antal tornedalingar blev utsatta för skallmätning som skulle bevisa varför vi var genetiskt mer korkade. Det var samtidens uppfattning om minoriteter över hela Europa. Redan under 1800-talet ansåg t ex Friedrich Engels och Karl Marx att Europas minoriteter var "rasmässigt avskräde" som Engels fick till det. I USA ansågs finnar vara gulhåriga mongoler. Sverige avvek inte från det synsättet. På en populär utställning i Stockholm skrev svensk rasism 1919 på en skylt: Känn dig själv i din släkt och i ditt folk! Sverige var världsledande med en professor i rasgenetik som dessutom var nazist som for runt och mätte skallar på samer och tornedalingar under de mest förnedrande former. Man mätte öron, näsa, käke, skallstorlek och andra fysiska drag. Man låtsades om att man mätte skallformen. Kortskalliga skulle vara mer idioter. Men det var storleken på hjärnan man ville mäta. Det antogs helt grundlöst att vi var småskalliga. Hitler utvecklade Sveriges koncept. Studieobjekten som antogs ha småskallar tvingades klä av sig nakna och stå där framför forskarnas studier. Mycket förnedrande familjebilder togs på mormor, farfar, mor, far och barn helnakna. Fotona finns kvar. Dessa bilder skulle bevisa att vi var genetiska småskalliga idioter med även andra fysiska egenskaper som bevis. Nu är det återigen professorer från en rad andra områden som inte forskat om sakfrågan som med sina titlar skall ge tyngd åt åsikter som saknar annan grund än medelklasshemmets vardagsliv. Nazisten Herman Lundborg var en högt ansedd professor. Jag studerade ett tag kartor över spridningen av småskalliga i Sverige. (Dessa finns!) Runt Uppsala universitet fanns det gott om sådana, men dessa avvisades av Lundborg som undantag. Jag är personligen övertygad om att nazisten Lundborgs andra mer fördolda uppgift var att samla adresser på folk som skall förintas när nazisterna får makten i Sverige. Universitetsfolk hyllade nazismen och motsatte sig invandring av judar. Det påstås att man även kartlade hemadresser bland hembiträden som arbetade i judiska hem. Så att de inte skulle kunna gömma sig när tiden kommer. Lika vilsegången som Lundborg, är dessa professorer i områden som de saknar sakkunskap om. Det är inte en slump att alla undertecknade har svenska efternamn och har (mer eller mindre) medelklassbakgrund. De som behöll Vaaranperä, Oja, Vinsa och Aidanpää hade svårare att få jobb, blev mer mobbade i södra Sverige, och var oftare från arbetarfamiljer. Deras förtroendekapital var lägre eftersom finska namnformer associerades med småskallighet och låga IQ-tal. På samma sätt äger idag Mohammed svårigheter att få jobb, men inte längre utifrån genetisk efterblivenhet, men utifrån en allomfattande kulturrasism som finns i Sverige. Mer ingående diskussioner om kulturrasism, diskriminering och språkplanering i: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism, Skogås. Winsa, Birger 2020. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. Skogås. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet. Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-07
kräfta sjukdom lånord
Svenska
cancer
Finska
syöpä
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi; även syöpä
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-07
kanseri lånord sjukdom
Svenska
cancer
Finska
syöpä
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-07
hyyky lånord etnicitet slang
Svenska
svensk
Finska
ruotsalainen
Ordklass
substantiv
Platser
Turtola Suomen Pello
Övrigt
Vertaa vonnu, Suomen vonnu, hurri, porstuasuomalainen slangi
Källa
Heli Eero, Väylänvartisten sanakirja.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-06
kinttunokka kropp
Svenska
plattnäsa
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-06
kylmäsuku etnicitet
Svenska
kåtalappsläkte
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi: aivan se on kylmässukua.
Källa
Aejmelaeus. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-06
Mikko namn etnicitet saga
Svenska
Mikko, en samisk nybyggare
Finska
Mikko
Ordklass
egennamn
Platser
Meänkieli; Dokkas
Övrigt
Den första nybyggaren i Dokkas.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2020-10-06
porstuasuomalainen etnicitet språk
Svenska
farstufinne, finskvänlig meänkieliaktivist
Finska
suomenystävä
Ordklass
substantiv
Exempel
Nuot riethaan porstuasuomalaiset luovat Meänmaata ja Meänmaan flakua., Gränstrakterna i Torne älvs nedre älvdal.
Övrigt
Ordet är relativt nyskapat, kanske 2000? Första gången jag hörde ordet var från en före detta styrelseledamot i STR-T. Ordet används av personer som ogillar samarbete med finska Tornedalen. Individer som hävdar meänkieli och vill samarbeta med finska Tornedalen betecknas som farstufinnar.Se även farstufinska, porstuasuomi. Förmodligen är alla som är för Meänmaa mer eller mindre porstuasuomalaisia. Porstuasuomalaisella on enemän suomensuomen sanoja kun esim. ehkä, perusta, pian, auto etc. Se även termen rasifiering och om meänkieli grammatik som en etnicitetsskapare.
Källa
En före detta styrelseledamot i STR-T och Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-05
rasismi etnicitet lånord
Svenska
rasism
Finska
rasismi
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Pitkin
Exempel
Kulltuurieroja on pitkin rajaväylää jokka on rakentanheet kulttuurimuuria, jokka ei ole rasismia. Rasismi on kun uskot ette joku porukka on jeneettisesti kehnompi. Ruottin tornionlaaksolaiset on sammaa "heimoa" kun suomalaiset. Arabialaiset vihhaavat juutalaisia. Se on kulttuurirasismi, koska arabian kieli ja sen heimot kuuluvat samhaan semiittisheen kieliryhmään kun juutalaiset. Mutta kulttuurirasimi voi ilman muuta muuttua rasimiks, kuten anttisemitismi Euruupassa ja musliimi maissa. Kulttuurirasismi on sama kun mitä kuttuthaan rajarasismiks. Katto rasifeerinki ja vonnu.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-04
sau hushåll
Svenska
familj, husfolk, hushåll
Finska
savuittain, huonekunnittain, perhekunnittain vanhaa
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Virpi Ala-Poikela, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-30
familja människa lånord
Svenska
familj
Finska
perhe
Ordklass
substantiv
Exempel
Meän kieltä 1986: saapi san assuu täälä monta familjaa mikkä oon Suomesta ni koko 3137
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-30
kiltteri lånord trä
Svenska
råvara för trästaket, korta trästörar
Finska
seiväs
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Vesisaari
Övrigt
puusta, < norja
Källa
Itkonen, Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-30
tärpätti lånord medicin
Svenska
terpentin
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi, ströks på hästens sår
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-20
Jumalan valtakunta religion
Svenska
Guds rike
Finska
Jumalan valtakunta
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-19
Älä pane kissaa makkaran vahiksi. ordspråk
Svenska
Sätt inte katten som vakt över korven.
Exempel
Älä pane kissaa makkaran vahiksi.
Källa
S. Honkanen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-19
spiraalimakkara lånord mat
Svenska
knackwurst
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksenki
Övrigt
slang
Källa
Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-19
lumiaita byggnad snö
Svenska
snöstaket
Finska
lumiaita
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Pitkin
Exempel
Lumiaitoja oli ennen aikhaan pitkin teitä jokka kuljit vuoman rannala, esimerkiks Mestosvuoman syrjälä Kainulasjärvestä Jellivaarhaan päin. Puusta tehtyjä korkeita aitoja jokka toppasit lumimyrskyn peittämhään tien.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-18
kilhu människa
Svenska
pigg, rask
Finska
vilkas, reipas, ripeä
Ordklass
adverb
Platser
Rovaniemi, Sodankylä, Son
Exempel
Rovaniemi: kilhu äijä. Sodankylä: kilhu son sauvomhàn.
Källa
Juha Jänkälä. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-14
häätaa gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
fösa, köra ut, visa ut, fördriva
Finska
häätää
Ordklass
verb
Exempel
Moskojärvi: mie lähin sitä häätahan ulos.
Övrigt
Mycket sällan i Nattavaara. Kans hääta.
Källa
Intervjuer 1985-1992. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2020-09-13
kyörätä människa
Svenska
köra iväg, schasa, sjasa iväg, fösa, köra bort
Finska
ajaa, häätää pois
Ordklass
verb
Källa
Meänkielen sanakirja, Yliperän sanakirja. Lars Lampinen Oiva Arvola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-13
kyörätä jakt
Svenska
utöva drevjakt
Ordklass
verb
Platser
Gränstrakterna
Exempel
Meänraatiu: Heilä on isot maat ja iso jahtiporukka. Siksi het kyöräävät hirviä eikä vain käytä koiria jahissa. Kukkolassa kyöräthään hirviä
Källa
Meänraatiu, Pajala. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-13
mossotella människa
Svenska
sura
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Mithään se nyt mossottelee?
Källa
Bertil Isaksson, Facebook, Minun sanat. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-09-12