Nyheter

lientää natur väder
Svenska
mildra, bli mildare
Finska
lauhtua
Ordklass
verb
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-23
liepeentyä natur väder
Svenska
bli mildare, försvagas
Finska
heikentyä, vähentyä
Ordklass
verb
Platser
Vittanki: tuuli liepeentyy.; Vittanki
Exempel
Vittanki: sekin oli liepeentynny jo hyvin (tyär).
Källa
Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
lannanmaa etnicitet natur
Svenska
land söder om sameland, övriga Finland
Finska
maanviljellysalue
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ylheinen.
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
laskuttaa vatten slang natur väder
Svenska
låta släppa, falla, regna
Finska
laskettaa; sataa
Ordklass
verb
Platser
Alatornio, ei ylheinen.
Källa
Häll. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
liepyä natur väder
Svenska
bli mildare
Finska
lauhtua
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: vähän aikaa sitte nin se liepy.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
liete natur östfinska
Svenska
jordlager, fin sand, lera, på strand av vårflod,sandstrand
Finska
lietemaa
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kuolajärvi, Sodankylä, Kemi, Arpela, Sieppijärvi, Kittilä
Exempel
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kuolajärvi,. Sodankylä, Kemi, Arpela, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Kittilä: veen kulettama liete.
Övrigt
Östfinska, liete s 'lera som vattenström har transporterat'; endast i fi Karunki (R-L Jutila k 3040, SMSA).
Källa
I. Tuovinen, Isoniemi, Liljeblad, Räsänen, Kaarakka, Kena, Sipola, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
peräseinä begravning byggnad fras
Svenska
bakre vägg i pörte
Ordklass
substantiv
Platser
Arpela Arpela, (ylheinen), Rovaniemi, Kemi; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Kun äiti kuolee peräseinä mennee talosta. Talesätt: När moderna dör förlorar man husets gavelvägg. Det drar kalla vindar genom huset.
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
mie människa östfinska
Svenska
jag
Finska
minä
Ordklass
pronomen
Platser
Rovaniemi
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Men används inte längre i ryska Karelen.
Källa
Artimo, Hämäläinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
Pränni plats
Svenska
Bränna, Överkalix centralort
Finska
Bränna
Ordklass
egennamn
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
lietemaa natur
Svenska
mark som skapas av flodslam, sandstrand
Finska
lietemaa
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Rovaniemi, Kemi
Källa
I. Tuovinen, Kaarakka, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
mettäpalo natur
Svenska
skogsbrand
Finska
metsäpalo
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
laskuväylä natur vatten
Svenska
farled i fors
Finska
laskuväylä
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, ylheinen, Kemi, Rovaniemi.
Övrigt
Vertaa joutoväylä.
Källa
Häll, Kaarakka, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
lietheinen natur
Svenska
näringsrik (av vårflod)
Finska
ravitseva, rehevä
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
lieto natur
Svenska
blöt, lös (mark)
Finska
lietemaa
Ordklass
adjektiv
Platser
Kätkäsuanto, Kätkäsuanto
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
liettyä natur
Svenska
vårflod som för jord och lera över strand, strandäng
Finska
lietyä, lokautua
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, Kemi, Kuolajärvi, Sieppijärvi, Kompelusvaara
Exempel
Rovaniemi, Kemi, Kemi, Kuolajärvi, Sieppijärvi, (ylheinen): maa liettyy. Kompelusvaara: kaivom pohja liettyy.
Övrigt
Vatten som sköljer med sig lera och jord som lägger sig vidstrand. Vårflod som gödslar åker med näringsrikt vatten
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Kaarakka, Paloheimo, Sipola, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
liettyä natur
Svenska
sjunka ner i mark, fastna i mark
Finska
upota, vajota, laskeutua
Ordklass
verb
Exempel
Kemi, Kittilä: puu on liettyny.
Källa
Isoniemi, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
liettää natur
Svenska
urgräva, gröpa
Finska
kovertaa
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: sae liettää maan. Kompelusvaara: joki on julma liettähmään - (ottaa rantaäyräistä suviliejua).
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
lievikko natur
Svenska
nedfallna ruttnande stockar i mark
Finska
laho, mätä maa
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
utu natur väder
Svenska
duggregn under dimma
Finska
tihkussade, sadesumu
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, ylheinen.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
lievä natur väder
Svenska
mild, ljum, varm
Finska
mieto, haalea, laimea, lempeä
Ordklass
adjektiv
Platser
Kätkäsuanto: kesä on lievä.; Kätkäsuanto
Exempel
Kätkäsuanto, syyspuoli kessää on lievä ja kaunis
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
liikamaa natur
Svenska
extra markbit avskild från övriga ägor
Finska
lisämaa
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
liipeys natur
Svenska
glatt, halkigt spår, hal sluttning
Finska
liukas tie, myötäle, jälki
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kompelusvaara
Exempel
Kittilä, Kittilä, Kompelusvaara: tuossa (tien)syrjässä on semmonen liipeys, lyöpi sen umpisheen. Kompelusvaara: liipeys on se kun vaara on kaltto niin ettei siitä pääse ylle, se on liipeämistä
Källa
I. Tuovinen, Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
liitonkaari natur väder
Svenska
regnbåge
Finska
sateenkaari
Ordklass
substantiv
Platser
Arpela, (ylheinen); Kittilä
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22
liitottua natur
Svenska
slemma, bli lerig, mögla (hö i vatten)
Finska
limaantua, savintua, homehtua
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-22