MEÄN SANA
Svenska
honkatt
Finska
naaraskissa
Ordklass
substantiv
Platser
Birger Winsa; Kainulasjärvi
Övrigt
Västfinskt ord naaraskissa s. honkatt (ALE 96, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen 2009-05-25
Redigerad
2013-05-08
naaras
trä
Svenska
honträ, träd med grenrot i en grop
Finska
puu
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Sieppijärvi
Exempel
Sieppijärvi: naaras kuusi: oksat lähtevät niinku kuopista ja net kuopat ovat pehmeämpää, luijaa puuta.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
hona (fågel, djur)
Finska
naaras
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfi, naaras- s. hon-, om fågel; östfi akka- id, jfr emä- (V Uimonen k 6077).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-05-07
Redigerad
2013-05-08
Svenska
tall, fullvuxen tall
Finska
mänty
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Kittilä, Jyykeä, Kuolajärvi, Vittanki, Jellivaara, Enontekiö.; Ylitornio, Vittanki
Exempel
Ylitornio: lyöhää mänthyym pilkat. Vittanki: ei sill ole päätä mäntyäkhään.
Övrigt
Vertaa jouhi-, paska-, rapa-, hyöty-, räkämänty västfi, mänty s. tall; östfi petäjä, petäs m fl id (ALE 48, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Airila, Rapola, Liljeblad, Miettinen, Artimo
Redigerad
2013-05-08
Svenska
påskmat av malt
Finska
mämmi
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Övrigt
Den urgamla västfinska mämmin har spridits till övriga Finland under 1900-talet (Uusivirta 1982:157). < svenska?
Källa
Nedtecknat av Artimo
Redigerad
2013-05-08
Svenska
med
Finska
myötä
Ordklass
adverb
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: otit myötäk kaikki.
Övrigt
Västfi, myötä ad. med, tillsammans; även i södra karelskan (P Saukkonen k 2178, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
pörtes ugn, eldplats
Finska
pirtinpesä
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi.
Övrigt
Västfi, muuri s. eldplats i ugn; östfi uuni, pätsi m fl id (P Kovanen k 1179, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo
Redigerad
2013-05-08
Svenska
morbror
Finska
eno
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkielen sanakirja
Övrigt
Stfi. eno västfi, murbruuri s. morbror; endast fiT och sydvästfi, allmänfi eno id (ALE 471, SMSA). Här har jag ändrat från morpruuri till murbruuri
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen 2006-02-05
Redigerad
2013-05-08
Svenska
mormors, farmors hemgård
Finska
isoäidin kotipaikka
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen 1932
Redigerad
2013-05-08
Svenska
mormor, farmor
Finska
isoäiti
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
Västfinska mummu (ALE 468, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Miettinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
manligt kön
Finska
miespuolinen
Ordklass
substantiv
Platser
Sirpa Honka-Vasara
Övrigt
Västfinskt ord. miehinen s. manligt kön (Sirpa Honka-Vasara k 6495, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen, 2006-10-15
Redigerad
2013-05-08
Svenska
humla; bi
Finska
kimalainen
Ordklass
substantiv
Källa
Väylänvartiset sanakirja.
Redigerad
2013-05-08
Svenska
humla; bi
Finska
kimalainen, mehiläinen
Ordklass
substantiv
Platser
Kveeni, Jyykeä, Jyykeä, Kemi, Rovaniemi.; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: kyllä mie kuuntelin mettiäisiä pitkän aikaa.
Övrigt
vertaa mehiläinen västfi, mettiäinen s \'kimalainen, humla\' (H Lahdenperä k 4624, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo, Miettinen, Rapola
Redigerad
2013-05-08
Svenska
besöksgåva
Finska
vieraillulahja
Ordklass
substantiv plural
Övrigt
Västfi, meniäiset s. gåva vid besök; endast fi Alat (H Mörsäri k 2543, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-01-05
Redigerad
2013-05-08
Svenska
ilsk, vresig person, skrikig person
Finska
äkäinen, kärttyisä, kirkuva (henkilö)
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi.; Kittilä
Exempel
Kittilä: huutaa kuin marjakarhu.
Övrigt
Kans marjakarhu.
Källa
Nedtecknat av Miettinen, Liljeblad, Artimo
Redigerad
2013-05-08
Svenska
ilsk (hon)björn, bärätande björn
Finska
karhu
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ei ylheinen, Kainulasjärvi.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: ärjyy ku marjaskarhu.
Övrigt
Västfi, marja(i)skarhu s. björn som äter bär; även på Karelska näset (K Toivainen k 5594, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-05-08
marinvaaja
fiske
Svenska
fiskepatadel
Finska
kalapadon osa
Ordklass
substantiv
Platser
Kolari.; Kolari
Exempel
Kolari: perävaaja, marinvaaja, vittajalka, patoporras.
Källa
Nedtecknat av Valonen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
inntertaksbjälke
Finska
sisäkatonniska
Ordklass
substantiv
Platser
Simo, Simo.
Övrigt
Stock mellan vägg och takbjälke på vilken brädtaket läggs som grund för spån.
Källa
Nedtecknat av Räsänen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
fiskepatastör
Finska
kalanpato seiväs
Ordklass
substantiv
Platser
Pajala, Tornedalen, Rovaniemi, Rovaniemi, Karunki, Karunki, Kolari, Pajala, Pajala, Pajala.; Pajala
Exempel
Pajala: ristivaajat, orpovaajat, marimet.
Övrigt
västfi, marin s 'stödben i laxpata' (Paunonen 1987:219).
Källa
Nedtecknat av Valonen, Paloheimo, Artimo
Redigerad
2013-05-08
Svenska
kalvs löpmage
Finska
juoksutusvatsa
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi, Kittilä, Simo, Kittilä, Sieppijärvi, Alatornio, Muonio, Vittanki, Vittanki, Jukkasjärvi, Parakka.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: siin on mako, kuninkhaalakki ja satakerttu ja maha, vasikan maola juoksetethaam maitoa, muita vaim tehhään makkaraksi.
Övrigt
Används som löpe vid osttillverkning. Västfi, mako s. kalvs löpmage (M Kaukiainen k 3696, SMSA). Västfi, mako s. kalvmage som används till ostlöpe (Paunonen 1987:219).
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Airila, Räsänen, Artimo, Miettinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
kalvs löpmage (för ostlöpe)
Finska
juoksutusvatsa
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Paunonen 1987:219.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2013-05-08
Svenska
närsynt
Finska
likinäköinen
Ordklass
adjektiv
Platser
Kittilä
Källa
Nedtecknat av Liljeblad
Redigerad
2013-05-08
Svenska
kortsinnad, obegåvad
Finska
lahjaton
Ordklass
adjektiv
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-05-08
Svenska
kort förstånd: svagbegåvad, dum (individ)
Finska
tyhmä, heikkolahjanen
Ordklass
adjektiv
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Parakka
Exempel
Kompelusvaara: lyhemältä ajattelija ämmä, kamal ämmä, keitti kusiämpäristä kahvin ja maisto vasta nin tunsi, mutta sano että kahvit on tyyhriit, juon kyllä, ja niin joi. Parakka: lyhyt lahja se on heilä, juovatermiläisilä (huono järki).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-08