Nyheter

lintukka östfinska västfinska växt mat
Svenska
hallon, rubus idaeus, stenbär, rubus saxatilis
Finska
vadelma
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (ylheinen), Rovaniemi, Rovaniemi
Övrigt
Kans lillukka. Västfi, lintikka, lintukka s. Rubus saxatilis; endast i fi Karunki; östfi lillukka id (M Sipilä k 1961, 1958, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Artimo
Redigerad
2013-05-07
> mer
limppu västfinska mat lånord
Svenska
tjockt bröd, helgbröd, limpa
Finska
leipä
Ordklass
substantiv
Platser
Purnu, Ullatti, Kittilä, Rovaniemi, Kemi, Alatornio, Muonio, Kompelusvaara, Kompelusvaara.; Parakka, Kompelusvaara
Exempel
Parakka: limpuiksi leivottu ja paistettu, ymmyräiset. Kompelusvaara: jouluksi niitä etenki tehhään.
Övrigt
Uusi sana i Kompelusvaara västfi, limppu s. tjockt bröd; östfi tunt bröd (S Blomqvist k 4856, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Tuovinen, Häll, Kaarakka, Artimo
Redigerad
2013-05-07
> mer
liika begravning osynlig värld
Svenska
väsen, det som är utöver det normala
Finska
kummitus
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: näkkee liikoja.
Övrigt
Tarkempia tietoja CD:ssä. Om väsen som kommer i samband med hautajaiset.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-07
> mer
lievä västfinska
Svenska
smidig
Finska
notkea, taipuisa
Ordklass
adjektiv
Övrigt
Västfinskt ord: lievä a. smidig; endast sv fiT och Sydsöterbotten (M-L Kuisma k 4895, SMSA).
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen 2010-01-03
Redigerad
2013-05-07
> mer
liepeä västfinska natur
Svenska
mild, ljum
Finska
haalea, lauhkea, laimea
Ordklass
adjektiv
Platser
Ylitornio
Exempel
Ylitornio: keittänyl liepeän kahvin. Ylitornio, ylheinen: tuli liepeä ilma.
Övrigt
Västfi, liepeä a. ljum, varm (väder); endast nordfi och södra Tavastland (M-L Kuisma k 4893, SMSA). väder
Källa
Nedtecknat av Tapainen
Redigerad
2013-05-07
> mer
liepeä västfinska mat
Svenska
svag, blaskig, viljesvag, ynklig
Finska
mieto
Ordklass
adjektiv
Platser
Kittilä, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Enontekiö, ylheinen, Parakka.; Vittanki
Exempel
Vittanki: liepeä aisa, fieteri. Vittanki, liepeä liha, velli, maito.
Övrigt
Västfinska, SMSA västfi, liepeä a. svag, smaklös mm; endast nordfi och sydvästfi (M-L Kuisma k 4894, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila, Tiesmaa, Itkonen, Anthoni, B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-05-07
> mer
liemenvilla västfinska djur
Svenska
första ullen från lamm
Finska
lampaanvilla
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Vittanki.
Övrigt
Västfi, liemenvilla s. lamms första ull; främst västfi, även i nordöstra Savolax (K Laipio k 3122, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Häll, Airila
Redigerad
2013-05-07
> mer
lieko västfinska trä
Svenska
nedfallen murken stock
Finska
kaatunut lahopuu
Ordklass
substantiv
Platser
Narkaus.
Övrigt
Västfi, lieko s. murken stock; östfi hako id (SMSA). lieko LS murken nedfallen stock, IS barrkvist, PerP blöt not.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-05-07
> mer
liekiö västfinska osynlig värld barn
Svenska
gengångare, dött barn som går igen
Finska
haamu
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord; liekiö, liäkiö s. dött barn som går igen (J Pentikäinen k 4378, SMSA). Vertaa äpärä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen 2010-01-05
Redigerad
2013-05-07
> mer
kolkita västfinska renskötsel
Svenska
kastrera ren, nöttjurkalv
Finska
kuohia
Ordklass
substantiv
Övrigt
Kolkata, kolkita. VarS PerP kastrera ren el nöttjurkalv. Västfinskt ord. SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen 2009-05-25
Redigerad
2013-05-07
> mer
nisujauho mat
Svenska
vetemjöl
Finska
vehnäjauho
Ordklass
substantiv
Källa
Väylänvartiset sanakirja.
Redigerad
2013-05-07
> mer
nisu mat
Svenska
bulle, bakverk
Finska
vehnä, vehnänen, pulla
Ordklass
substantiv
Övrigt
Nisuista puhuvat virolaisetkin.
Källa
Väylänvartiset sanakirja.
Redigerad
2013-05-07
> mer
niska västfinska byggnad
Svenska
golvbjälke
Finska
lattianiska
Ordklass
substantiv
Platser
Birger Winsa Kainulasjärvi
Övrigt
Västfinskt ord: niska(nen) m fl s. golvbjälke; östfi liesa, vuoli(ainen), vasa, juoniainen m fl id (P Savolainen k 4885, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen Unbyn Boden 2010-09-14
Redigerad
2013-05-07
> mer
paikannimi namn
Svenska
ort-, natur-, bebyggelsenamn
Finska
paikannimi
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi Kemi
Övrigt
Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Nedtecknat av Miettinen
Redigerad
2013-05-07
> mer
vihanen västfinska
Svenska
kvick, snabb
Finska
kätevä, nopea
Ordklass
adjektiv
Övrigt
Västfi, vihainen a. kvick, snabb (L Jokinen k 3202, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-01-06
Redigerad
2013-05-07
> mer
vierastaa barn
Svenska
gråta av rädsla (barn)
Finska
itkeä pelosta
Ordklass
verb
Platser
Kemi.; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: lapsi vierastaa.
Övrigt
Barn som gråter av rädsla för främlingar.
Källa
Nedtecknat av Artimo, Paloheimo
Redigerad
2013-05-07
> mer
vierastaa västfinska hushåll mat
Svenska
gästa, besöka; bjuda gäst på mat
Finska
vierailla
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi.; Täräntö
Exempel
Täräntö: sielä meitä vierastethiin, porommaitoa panthiin kahviinki.
Övrigt
Västfi, vierastaa gästa, besöka ngn (delvis Egf, Hattula, Kainulasjärvi).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-07
> mer
vertyä västfinska jakt kropp
Svenska
bli blodig
Finska
tulla veriseksi
Ordklass
verb
Platser
Kemi.; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: ittekki vertyny siinä.
Övrigt
Västfi, vertyä v. bli blodigt (K Laipio k 3136, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo, Paloheimo
Redigerad
2013-05-07
> mer
verkkohauki fisk
Svenska
nätgädda
Finska
hauki, verkko-
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö
Övrigt
Gädda av tillräcklig storlek som kan fångas med nät.
Redigerad
2013-05-07
> mer
verkkolanka fiske
Svenska
nättråd
Finska
verkolanka
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
Redigerad
2013-05-07
> mer
verkko fiske
Svenska
nät
Finska
verkko
Ordklass
substantiv
Platser
Simo, Kemi, Vesisaari, Jyykeä, Jyykeä, Nordreisa, Lemminjoki, Jellivaara, Pajala, Jukkasjärvi, Sieppijärvi, Ylitornio, Tornedalen, Karunki.; Inari, Rovaniemi, Kainulasjärvi, Vettasjärvi
Exempel
Inari: potku-, nuotta-, parva-, tärkki-, kulkutus-, pato- rinta-, siula-, juomusverkko. Rovaniemi: sammaa verkkua ku muuki. Kainulasjärvi: kulkuvaverkko=saarua, kivenalusta verkko. Vettasjärvi: verkko, käpy, kalvosin, rakenustooli.
Övrigt
Tarkempia tietoja CD:ssä. Tornedalen, Jukkasjärvi, nätet kunde ligga i Kompelusvaara veckor under isen.
Källa
Nedtecknat av Artimo, Itkonen, Valonen, Artimo, Rapola, Tuovinen, Paloheimo, Räsänen
Redigerad
2013-05-07
> mer
verkkoaitta fiske byggnad
Svenska
näthärbre
Finska
aitta, verkko-
Ordklass
substantiv
Platser
Simo
Källa
Nedtecknat av Räsänen
Redigerad
2013-05-07
> mer
verkko västfinska insekt
Svenska
spindelnät
Finska
hämähäkinverkko
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, Kittilä, Jyykeä.; Rovaniemi, Kainulasjärvi
Exempel
Rovaniemi: hämhäkiv verkko. Kainulasjärvi: hämpinverkko.
Övrigt
Västfi, verkko s spindelnät; östfi kino id (K Toivainen k 5723, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo, Rapola, Liljeblad
Redigerad
2013-05-07
> mer
loihtia östfinska nåjd osynlig värld ramsa
Svenska
utföra nåjdkonster, besvärja
Finska
manata
Ordklass
verb
Platser
Parakka, Kompelusvaara
Exempel
Parakka: sielä se on loihtimassa. Kompelusvaara: jos se maataki kattoo se loihtii ni se mullala painaa ja sitte sannoo jotaki siihen.
Övrigt
Östfinska, loihtia v. läsa ramsor, sagor; praktisera spådom och folkkonst (S Vihonen k 2281, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-07
> mer