Nyheter

Nilakka, Niilakka gällivarefinska namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
Niilák (samiskt namn)
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Förfinskning av samiska namnet Niilák. Även i naturnamnet Nilakkajärvi.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Nikkuli öknamn/smeknamn namn gällivarefinska
Svenska
Nikolaus, Nikolai
Finska
Nikolai
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.
Redigerad
2024-04-17
Nikka namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
Niklas, Nikolaus
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Maunu namn öknamn/smeknamn
Svenska
Magnus
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare- och Kiruna kommun
Övrigt
Även namnet på en by i nordöstra Kiruna kommun.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Matti namn öknamn/smeknamn
Svenska
Mattias
Finska
Matti
Ordklass
egennamn
Platser
Allmänt i finnbygderna
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Markitta namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
Margit, Margareta
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Även namnet på en by i östra delen av kommunen.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Liina namn öknamn/smeknamn
Svenska
Lina
Finska
Liina
Ordklass
egennamn
Platser
Allmänt i finnbygderna
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Laura namn öknamn/smeknamn
Svenska
Laura
Finska
Laura
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Lassi namn öknamn/smeknamn
Svenska
Lars, Lasse
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Knöösi namn öknamn/smeknamn
Svenska
Knös, efternamn
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Knöösinoja, naturnamn
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Knyypi namn öknamn/smeknamn
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun, sydöstra delen
Övrigt
Även ett naturnamn i bygden.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Kleementti namn öknamn/smeknamn
Svenska
Klemens, Clemens
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun, Skaulo
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Kirsti namn öknamn/smeknamn
Svenska
Kerstin
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun, Tornedalen
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Kaatti namn öknamn/smeknamn
Svenska
Kaja
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
Hintsa namn öknamn/smeknamn
Svenska
möjligen namnet Henrik
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Hintsajärvi
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
kleini lånord kropp
Svenska
klen, svagbyggd
Finska
heikko
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi, Ylitornio, Lohijärvi, ylheinen, Kainulasjärvi, Lohijärvi.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Ei tuo ulku kestä, se on kleini.
Övrigt
< ruotti
Källa
I. Tuovinen, Tapainen, Syrjänen, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-04-15
hautajaiset begravning medicin osynlig värld
Svenska
begravning
Finska
hautajaiset
Ordklass
substantiv plural
Platser
Aapua
Övrigt
Eeva Tuoremaa i Karesuando berättar att när man skulle klä på den döde så kunde man lägga handen på den döde och säga: ”Älä pillaa kättäni, anna mulle lääkekäsi!”. På svenska ungefär: ”Förstör inte min hand, ge den läkekraft!”. Då kunde man få läkande krafter till sina händer och massera bort allehanda besvär.
Källa
Kyyttikirja av Inga-Britt Uusitalo, Nedtecknat Lars Lampinen, Anton Raukola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-04-14
västäräkki väder ordspråk ramsa fågel
Svenska
sädesärla
Finska
västäräkki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Elof Nordmark: Västäräkki vääräsääri toi kesän tullessaan ja vei kesän mennessään.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-04-13
raskia västfinska
Svenska
nännas, ha mage att göra ngt
Ordklass
verb
Exempel
Kainulasjärvi: En raski antaa sitä.
Övrigt
Västfi, raskia v \'nännas\'; främst västfinskt; östfi raatsia id (SMS).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-04-13
raiska djur östfinska
Svenska
rovdjur, -fågel, asätare
Ordklass
substantiv
Platser
Sarvisvaara, Torrivaara, Kainulasjärvi
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-04-12
haaskata västfinska
Svenska
slarva bort, kasta bort, skövla, slösa
Finska
tuhlata
Ordklass
verb
Exempel
Soutujärvi-Skaulo1, Vettasjärvi: Ne on haaskanheet kirjat.
Övrigt
Västfi, haaskata v 'slösa, förslösa' (SMS k 1172). Stfri. tuhlata
Källa
Muonionsanoja. Muoniolainen mies, 2006,. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-04-12
palsa lånord-samiska natur
Svenska
svalltuva, tjäl-
Finska
kohvajää, -mätäs
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Enontekiö, Vittanki, Enontekiö, ylheinen.
Övrigt
< saame. Tuva som tjälen lyfter.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-04-01
tärvätä ittesä, ittensä
Svenska
skada sig själv
Finska
loukata itsensä
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-03-29
Kainulasjärvi plats saga osynlig värld
Svenska
by i Tärendö församling
Finska
Kainulasjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Exempel
Alla naturnamn i Kainulasjärvi finns på denna digitala karta. https://ma-paikannimet.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=8db37b4b36c6492cb9778128ceb77989&fbclid=IwAR3dXw-eH7tvIp4cdpMQJTkTyUW929WK-0YIU_geTwHjsfjhu1sFjpsa9pw
Övrigt
Enligt den folkliga traditionen var den förste bosättaren en kvinna från Kainus (Överkalix, Landsjärv eller trakterna därikring), som bosatte sig vid stranden Salmijärvi. Markitta, hette hon. En same lär också ha tidigt bosatt sig på den högsta höjden vid Salmijärvi, Paloraukka. Han påstås ha gömt undan en silverskatt som möjligen misstänks ligga under byns största tall, bredvid hans bosättninng. Tallen står där fortfarande, ca 3 meter i omkrets, men silverskatten är ej återfunnen. Sannolikt en aaarearkku. Kainulasjärvi är kainulaisen järvi. Det finns massor av inspelningar av bybornas meänkieli. Ända från 1960-talet till 1987. Birger Winsa har intervjuat under 1980-talet ett tiotal bybor. Kaks pitkää nauhotusta John A Winsa ja Albin Oja: https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/meankieli/berattelser-fran-tornedalen. Byn kallades ibland för Lilla Paris av kompelusvaarabor. Och folket kallades för tonttulaiset för att de använde den milda svordomen tontta. Voi tontta kyllä. Hjalmar Gramner berättar att byn hade 14 hus ca 1900 när han var 20 år gammal. Han var född 1879.
Källa
J Josefsson, Markitta, om den första kvinnan.. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2024-03-25