MEÄN SANA
Svenska
duglig, ypperlig, prima
Finska
kelpaava, hieno, hyvä
Ordklass
adjektiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja; Raisinvuono, Rovaniemi, Kittilä, Kemi
Exempel
Raisinvuono, Rovaniemi, Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Kemi: Ei se taija kaksista olla.
Övrigt
Jyykeä: Ei se ole kaksista. Ei käytetä sen pusiitiivisessa merkityksessä. Ei sanota ette se on kaksinen, kun jellivaaransuomessa. Vertaa kakksi.
Källa
Paloheimo, Meriläinen, Anthoni, Aejmelaeus, Rapola.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-10
Svenska
den som i sångkören, som sjöng under nyårsnatten, stängde dörren efter ett besök hos ngn man sjungit hos
Ordklass
substantiv
Platser
Vettasjärvi
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2022-01-08
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Koskapa pihturim om kiitoksen saanu? Ku joku moitti pärheempitäjää ja hän vastasi.
Källa
I Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-08
hishuuksissa: olla hishuun, olla hishuuksissa
människa
Svenska
vara tyst, lyhörd, försiktig; uppmärksamma moral och seder
Finska
olla hiljaa
Ordklass
verb
Platser
Tornionlaakso; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Kyllä nuotkin pitäisit olla hishuuksissa Kassa: Hissuksheen oon pikku hiljaa, hiljaa, äänettä ja hithaasti, rauhalisesti.
Övrigt
Kantasana hishuus? Kans olla hishuuksheen.
Källa
Bengt Pohjanen i Meänmaan Kieliraati.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-06
pitäis panna sen vithuun takasi ja nussii uuvesti.
fras
ordspråk
Svenska
mycket grovt uttryck om någon som är fullständigt hopplös/värdelös på något. Att personen behöver byggas upp från grunden igen.
Platser
Purnu-bygden
Exempel
Kyllä pitäis panna sinut vithuun takasi ja nussii uuvesti.
Övrigt
Vågar ej översätta denna fras ordagrant här. Hyvinki alentava sanonta jota ei ees sovi kääntää ruottiks.
Källa
Purnulaiset. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-05
olla niinku vithuun nukkunu
fras
ordspråk
Svenska
mycket grovt uttryck om någon som inte lyssnar/saknar fokus eller engagemang.
Platser
Purnu-bygden
Exempel
S´olet niinku vithuun nukkunu. Kainulesjärvessäki sanothaan näin.
Övrigt
Vågar ej översätta denna fras ordagrannt här. Hyvinki alentava sanonta. Ei sovi kääntää.
Källa
Purnulaiset. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-05
Svenska
pelargonia
Finska
pelargoni
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Källa
2005-12-15 Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-05
sirappitaikina, siirappi-
lånord
medicin
Svenska
plåsterdeg av mjöl och sirap
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
Syreeni uudenaik. harv.
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Virpi Ala-Poikela.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-05
Svenska
syrén
Finska
syreeni
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-05
seeteri, seekeli
religion
Svenska
fanken (mild svordom)
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Tuo seeterin kone, sanoi Winsan-Jussa Larvenista.
Källa
Winsan-Jussa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-04
Svenska
smulning, krossning
Finska
murskaus
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
Vertaa museros.
Källa
Miettinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-04
Svenska
höhässja
Finska
haasio
Ordklass
substantiv
Exempel
Nattavaara4, Pålkima1, Nattavaara1, Nattavaara2, Nattavaara3, välistä sanottiin rehtu, sama asia? rettu on sama, Sakajärvi1, rehto ja haasio,
Övrigt
6 slanor (seivästä eli ulkua) med 30 cm mellanrum, 3 m hög, borrade tappar i stolparna, 2 stolpar per hässja, 2 hässjor = 3 stolpar, vertaa leippo id, lehtihaasio lövhässja, rakenus två hässjor. Haasio informanten/-erna känner ej till ordet, Ullatti1.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2022-01-01
Svenska
hösläpa, höbärare av slanor
Finska
paarit
Ordklass
substantiv
Platser
Markitta
Exempel
Hösläpa av 2 slanor med tvärslån rakt över bakdel.
Källa
Markitta. Lars Lampinen, Unbyn Boden.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-01
ojeti
Svenska
rakt
Finska
suorasti
Ordklass
adverb
Platser
Meänkieli; Jukkasjärvi
Exempel
Jukkasjärvi: Mie menin ojeti siitä ku olin opas.
Källa
I Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-01
Svenska
Valkamaa
Finska
Valkamaa
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985.
Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2022-01-01
Venevalkama
plats
Svenska
Venevalkama
Finska
Venevalkama
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Venevalkama finns i Pärkämälahti i Kalixälv.
Källa
Nils Gramner, Kainulasjärvi..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-01
Svenska
mannagrynsgröt
Finska
mannapuuro
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Kemi, Simo
Källa
Hannula, Miettinen, Räsänen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31
Svenska
mannagrynsgröt
Finska
mannapuuro
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Mannapuuroa söithiin uuvenvuenaattona ja pääsiäisenä.
Övrigt
Åts till nyårsafton och påsk
Källa
I Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31
Svenska
nyårsafton
Finska
uudenvuodenaatto
Ordklass
substantiv
Platser
Stenungsund/Yrttivaara
Exempel
Unelma Mäki: Hellän päälä sulatethiin tina kauhassa ja ämpärhiin tyhjenethiin kauha. Jos tuli rosoa, se taisi olla sairautta tulevana vuona, joku taisi tietää rahhaaki, en vain muista, mikä...
Källa
Bror Wennström 1942, Väylänvartisten sanakirja.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31
Svenska
plats, ställe
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kainulasjärvi, Täräntö, Arpela, Parakka, Jukkasjärvi, Vittanki
Exempel
Rovaniemi, Rovaniemi, Kainulasjärvi, Täräntö, Arpela, (ylheinen), Parakka, Jukkasjärvi, Vittanki, Parakka, Jukkasjärvi: On sielä suomalaistaki ny jossaki paikkaa. Täräntö: Missä paikkaa se paras kala on kaikissa vesissä (pään ja hännän välissä).
Övrigt
https://ma-paikannimet.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=8db37b4b36c6492cb9778128ceb77989&fbclid=IwAR3dXw-eH7tvIp4cdpMQJTkTyUW929WK-0YIU_geTwHjsfjhu1sFjpsa9pw
Källa
I. Tuovinen, Tuovinen, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31
Svenska
tid för potatissättning
Finska
perunan istututusaika
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvarsi; Lars, Vanhaa
Exempel
Lars Mäki: Första Maj-n aikana ! Jos aiko varemin istuttaa (panna). Maahan ei saanu panna ennenko talon (vanhaa ihminen) kävi avvojaloin polkasemassa, vähän niinku pyöhräyttämällä syvemäle valmisheen karhithuun multhaan! Sanoit että lämpimän maan istutus viikkoaki myöhempi sauttaa kylmän maan ja saapii ennenki syömäpotut !
Källa
Lars Mäki..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31
Svenska
Vettasjärvi
Finska
Vettasjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Vettasjärvi
Exempel
Sven Erik Knekta: Min koppling till Vettas är via min morfar och mor. Det sägs att den första som bosatte sig i Vettasjärvi var "Ullatinraukka", att han slog ihjäl sin vägvisare för att ingen annan skulle hitta hit. När en annan nybyggare bosatte sig på andra sidan sjön, lär han ha sagt: "Tänk, nu kan man inte ens gå ut och pissa utan att någon annan ser det!". Sedan dess känns redan Vettasjärvi nästan överbefolkat...
Övrigt
Vertaa Ullatti, Nattavaara, Hakanen. Kainulasjärvis första invånare enligt folksagan var samen Paloraukka. Det var vanligt i sagan att man inte ville ha grannar närmare än ca 3 km. På yxhuggs avstånd. Om yxhugget hördes var det för nära. Även S Paulaharju berättar samma historia.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31
Svenska
östfinska
Finska
itäsuomea
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Klikatkaa "östfinska" niin löyättä paljon itäsuomalaisia sanoja meänkielessä.
Övrigt
SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar i SKES, Suomen kielen etymologinen sanakirja: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31
Svenska
västfinska
Finska
länsisuomea
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Klikatkaa "västfinska" niin löyättä paljon länsisuomalaisia sanoja meänkielessä.
Övrigt
SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar i SKES, Suomen kielen etymologinen sanakirja: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31