MEÄN SANA
Svenska
skölja
Finska
huuhtoa
Ordklass
verb
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Övrigt
Vertaa viruttaa id, Finska dialektarkivet, östfinskt ord västfi, viruttaa v \'skölja\'; östfi \'tänja, utdraga\' huuhtoa \'skölja\' (Ritva Hakanen k 6489, SMSA).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-20
Svenska
brynsten, slipsten
Ordklass
substantiv
Platser
Soutujärvi-Skaulo2, Nattavaara2
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-19
Svenska
kravatt
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kemi, Kittilä, Rovaniemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Kaarakka, Paloheimo, Paavola, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-19
Svenska
mäta träds tjocklek med klave
Finska
mitata puun vahvuutta
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, Kainulasjärvi
Exempel
Kotona klaavasima puita ennen myyntiä pysthöön.
Övrigt
Klave var instrumentet.
Källa
Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-19
eteläläinen
mat
Svenska
vit-, platt- , illasmakande potatis
Finska
valkoinen-, litteä-, huononmakuinen peruna
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio
Källa
Tapio Lähteenmäki, Muonio. Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-18
Svenska
keps
Finska
lippalakki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-18
lihakeitto
mat
Svenska
köttsoppa med potatis och risgryn
Finska
lihakeitto
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, Kittilä, Kemi
Källa
Syrjänen, Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-16
närskiä, närskätä
fiske
Svenska
nappa
Finska
tärpätä, napata.
Ordklass
verb
Platser
Meänkielen sanakirja Meänkieli; Tornionlaakso
Övrigt
Stfi. tärpätä, napata. Vertaa ruveta fisketerm
Källa
2006. Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-16
Svenska
id
Finska
säynäjä
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Id får ofta binnikemask. Bör frysas innan tillagning.
Övrigt
Maritta Hendriksson, Jan-Olof Anttila, Rovakka:
Säynävä. Okänt i Kainulasjärvi. Vertaa säynäjä.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-16
Svenska
matsäck, färdkost i ryggsäck
Finska
eväslaukku, ruokalaukku
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Vinsan Kalla sanoi kulutuksessa joka päivä: Jahaa, kauppa kiini, kun oli syöny valmhiiks. Siis laukun piti panna kiini. Ruokarasti oli loppumassa.
Övrigt
Laukkuryssäläinen merkittee kaupparyssäläinen. Niitä kulki Tornionlaaksossa talven aikana. Karjalankielessä laukku on kauppa ja piian sieltä Kalla sai kauppasanan?
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
evhäät
mat
Svenska
mat, färdkost, matsäck
Finska
ruoka, eväät
Ordklass
substantiv plural
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Meän kieltä 1986: - Ei tämän aikhaisilla evhäilä jaksa sen enämpää, ukko arveli 1200
Övrigt
stf. ruoka, ruuat, matkaravinto
Källa
Yliperän kielen sanakirja, Oiva Arvola, Meän kielen sanakirja: Lars Lampinen, Unbyn Boden.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
Svenska
sträcka
Finska
matka
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Pitkä taipale. Vertaa taival. Sukunimi Taivalsaari.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-15
Svenska
binnikemask
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Kompelusvaara, Rovaniemi
Övrigt
Förekommer ofta i id. Men även i t ex harr.
Källa
I. Tuovinen, Häll, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
Svenska
luggning
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
Svenska
luggning
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
Svenska
luggning
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
Svenska
bräda för sköljning av byk, tvätt
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Rovaniemi
Övrigt
puu, jolla huuhdotaan pyykkiä
Källa
Artimo. Nedtecknat av Jukka Korva 2009.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
Svenska
tvätt
Finska
pyykki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-15
Svenska
mört
Finska
särki
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kittilä, Rovaniemi
Exempel
Kesän aikana söithiin kessäintynyttä särkeä. Panthiin suolavetheen puusaavhiin ja kun oli happaintunu sitä söithiin kesän aikana.
Källa
Kaarakka, Liljeblad, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-14
kessäintyä
mat
Svenska
försurnas (ej ruttna)
Finska
hapaintua
Ordklass
verb
Platser
Nilivaara, Kainulasjärvi
Exempel
Kesän aikana söithiin kessäintynyttä särkeä. Panthiin suolavetheen puusaavhiin ja kun oli happaintunu sitä söithiin kesän aikana.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-14
Svenska
storstavad
Finska
isokirjanen
Ordklass
adjektiv
Exempel
Meän kieltä 1986: Näen mie vielä lukea tuota isopränttistä raamattua puolenpäivän aikana.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-13
Svenska
August
Finska
Auku
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Mestos Aake oli Mestos Pekan poika. Syntyny Mestosvaarala.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-13
Tammerkoski
plats
Svenska
naturnamn
Finska
Tammerkoski
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Exempel
Merkitys piian koski missä on pieni suanto. Tammerkoskessa näyttää olla yks pieni suvanto.
Övrigt
Marjo-Riitta Aine: Vuonna 1779 perustettu Tampereen kaupunki on saanut nimensä Tammerkoskesta ja kosken ympärillä olleesta samannimisestä kylästä. Merkittävä kauppapaikka kosken kupeessa oli ollut jo ainakin 1600-luvulta lähtien. Kosken arvioidaan syntyneen 5 500–6 000 vuotta sitten.
Aiemmin kosken nimen on selitetty tulevan muinaisruotsin sanasta damber (nykyruotsin damm), joka merkitsee patoa ja myllyä. Nykyisin kuitenkin uskottavampana pidetään Pauli Rahkosen vuonna 2011 esittämää selitystä, jonka mukaan nimen taustalla on kantasaamen sana *te̮mpe̮l eli ’(koskien välinen) suvanto, suvanto koskessa’. Sanan nykymuoto on pohjoissaamessa dappal.
Rahkonen esittää kosken nimen olleen kantasaamessa *Te̮mpe̮lkōške. Nimi sopii hyvin kuvaamaan Tammerkoskea, jossa luonnontilassa ollessaan oli 3–4 koskipaikkaa ja 3–4 suvantoa. Myös joihinkin muihin Suomen Tammer- ja Tamper-nimiin selitys sopii. Näistä yksi on Kaustisen Tamperkoski.
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985.
Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2021-08-13
Svenska
Fredrik
Ordklass
egennamn
Övrigt
Feetu Ullattissa, sannoo Ivar Palo: Mie tunsin yhen Feeton Hjalmarin Kuusihuornasessa.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-13