Nyheter

lammas hushåll fras djur mat
Svenska
får
Finska
lammas
Ordklass
substantiv
Platser
Jyykeä, Raisinvuono, Raisinvuono, Kittilä, Sodankylä, Rovaniemi, Kittilä, Kittilä, Simo, Kuolajärvi, Kemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kainulasjärvi, Kompelusvaara, Täräntö, Alatornio, Alatornio, Parakka, Lohijärvi, Kompelusvaara.; Kompelusvaara, Narkaus
Exempel
Kompelusvaara: Hänen lihansa syöhään, talista kastethaan kynttilöitä, suolista saapi suittenvarret ja sorkisthaan kriivari pännän. Narkaus, Elof Nordmark: Karkean merkki oli kiulu kummasaki korvassa takapuolela juri aivan juurela.
Övrigt
Fåren sprang somrarna fritt i skogen och hade därför öronmärke som renarna. Varje fårägare hade eget fårmärke.
Källa
I. Tuovinen, Hannula, Häll, Artimo, Hämäläinen, Kaarakka, Räsänen, Anthoni, Kena. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
> mer
säynäjä fisk mat
Svenska
id
Finska
säynäjä
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kittilä, Kemi, Kuolajärvi, Rovaniemi; Narken
Exempel
Magnus Gustavsson: Saltad id var traditionell höbärgningsmat i Narken. Men id kan få binnikemask. Man bör frysa iden innan saltning. Kerssäintyny säynäjä oli aika tavalista.
Övrigt
vertaa säynäjä jalka, säynävä Siikaaki kessäinythiin ja särkeä.
Källa
Kaarakka, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
> mer
kessäintyny särki fisk mat
Svenska
surmört
Finska
hapasärki
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Kesän aikana söithiin kessäintynyttä särkeä. Panthiin suolavetheen puusaavhiin ja kun oli happaintunu sitä söithiin kesän aikana. Söithiin vielä 1950-luvula. Tornionlaakson hapakala eli syyrströmminki.
Övrigt
Rolf Augustsson i Narken: Farmors far brukade fiska mört i Kaartojärvi och salta in dem i tunnor, men det är över hundra år sen. Pappa saltade in mört nån gång när han råkade få nån i älven, med nät förstås. Jokku kessäinyt siikaaki. Kerssäintyny säynäjä oli aika tavalista.
Källa
Birger Winsa, Rolf Augustsson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
> mer
paula fiske
Svenska
teln i not, nätteln, övre teln av vriden tallrot, nedre av hampa, el av hästtagel
Finska
paula
Ordklass
substantiv
Platser
Kveeni; Vesisaari, Rovaniemi, Kittilä, Kemijärvi, Kemi, Turtola, Sieppijärvi, Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Jyykeä
Exempel
Vesisaari Vesisaari, Rovaniemi, Kittilä, Kemijärvi, Kemi, Turtola, Sieppijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, Jukkasjärvi: Alanen paula, Jyykeä
Övrigt
Vettasjärvi: Paula on tehty hevosnehännästä tai harjasta, ja lehmäjjouhi on kansa hyvä seurassa, siitä tullee pehmeämpi.
Källa
I. Tuovinen, Valonen, Kaarakka, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-21
> mer
kasa arbete term
Svenska
övre, nedre hörn av yxegg
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, Simo, Rovaniemi, Jyykeä, Kompelusvaara, Täräntö, Jellivaara
Övrigt
vertaa kaatua kasalensa el ngt annat vasst föremål
Källa
Tiesmaa, Airila, Tuovinen, Rapola, Artimo, Räsänen, Sipola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-21
> mer
vinkkeli lånord
Svenska
vinkel
Finska
vinkkeli
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-21
> mer
vinkkeli kläder lånord
Svenska
filtstövel
Finska
huopatossu
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-21
> mer
viruttaa västfinska hushåll
Svenska
skölja
Finska
huuhtoa
Ordklass
verb
Platser
Tornionlaakso, Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Simo, Kittilä, Rovaniemi.; Kittilä
Exempel
Kittilä: potut virutethan.
Övrigt
Västfi, viruttaa v. skölja; östfi tänja, utdraga huuhtoa, skölja (Ritva Hakanen k 6489, SMSA).
Källa
Syrjänen, Artimo, Räsänen, Hämäläinen, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-20
> mer
huuhtoa östfinska hushåll
Svenska
skölja
Finska
huuhtoa
Ordklass
verb
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Övrigt
Vertaa viruttaa id, Finska dialektarkivet, östfinskt ord västfi, viruttaa v \'skölja\'; östfi \'tänja, utdraga\' huuhtoa \'skölja\' (Ritva Hakanen k 6489, SMSA).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-20
> mer
liip hushåll lånord
Svenska
brynsten, slipsten
Ordklass
substantiv
Platser
Soutujärvi-Skaulo2, Nattavaara2
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-19
> mer
kravatti kläder lånord
Svenska
kravatt
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kemi, Kittilä, Rovaniemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Kaarakka, Paloheimo, Paavola, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-19
> mer
klaavata lånord trä
Svenska
mäta träds tjocklek med klave
Finska
mitata puun vahvuutta
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, Kainulasjärvi
Exempel
Kotona klaavasima puita ennen myyntiä pysthöön.
Övrigt
Klave var instrumentet.
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-19
> mer
eteläläinen mat
Svenska
vit-, platt- , illasmakande potatis
Finska
valkoinen-, litteä-, huononmakuinen peruna
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio
Källa
Tapio Lähteenmäki, Muonio. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-18
> mer
keeppa kläder lånord
Svenska
keps
Finska
lippalakki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-18
> mer
lihakeitto mat
Svenska
köttsoppa med potatis och risgryn
Finska
lihakeitto
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, Kittilä, Kemi
Källa
Syrjänen, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-16
> mer
närskiä, närskätä fiske
Svenska
nappa
Finska
tärpätä, napata.
Ordklass
verb
Platser
Meänkielen sanakirja Meänkieli; Tornionlaakso
Övrigt
Stfi. tärpätä, napata. Vertaa ruveta fisketerm
Källa
2006. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-16
> mer
säynävä fisk
Svenska
id
Finska
säynäjä
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Id får ofta binnikemask. Bör frysas innan tillagning.
Övrigt
Maritta Hendriksson, Jan-Olof Anttila, Rovakka: Säynävä. Okänt i Kainulasjärvi. Vertaa säynäjä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-16
> mer
kauppa mat öknamn/smeknamn slang
Svenska
matsäck, färdkost i ryggsäck
Finska
eväslaukku, ruokalaukku
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Vinsan Kalla sanoi kulutuksessa joka päivä: Jahaa, kauppa kiini, kun oli syöny valmhiiks. Siis laukun piti panna kiini. Ruokarasti oli loppumassa.
Övrigt
Laukkuryssäläinen merkittee kaupparyssäläinen. Niitä kulki Tornionlaaksossa talven aikana. Karjalankielessä laukku on kauppa ja piian sieltä Kalla sai kauppasanan?
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
> mer
evhäät mat
Svenska
mat, färdkost, matsäck
Finska
ruoka, eväät
Ordklass
substantiv plural
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Meän kieltä 1986: - Ei tämän aikhaisilla evhäilä jaksa sen enämpää, ukko arveli 1200
Övrigt
stf. ruoka, ruuat, matkaravinto
Källa
Yliperän kielen sanakirja, Oiva Arvola, Meän kielen sanakirja: Lars Lampinen, Unbyn Boden. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
> mer
taipale mått
Svenska
sträcka
Finska
matka
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Pitkä taipale. Vertaa taival. Sukunimi Taivalsaari.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-15
> mer
lapamato insekt
Svenska
binnikemask
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Kompelusvaara, Rovaniemi
Övrigt
Förekommer ofta i id. Men även i t ex harr.
Källa
I. Tuovinen, Häll, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
> mer
tukkapöllö människa
Svenska
luggning
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
> mer
tukkajauha människa
Svenska
luggning
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
> mer
tukkamylly människa
Svenska
luggning
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-15
> mer