När bakändan på kälken släpper greppet från underlaget och slungas utåt så säger man att: se fliimaa?, Piilijärvi Vittangi och vissa byar däromkring.
Övrigt
Är det fliimata, t ex on vaikea fliimata kesälä. Kelkka fliimaa talvela lumenpääla. Poikkijärven Helmeri tuli mettästa honkakuorman kansa ja kelkka fliimasi tärkässä mukassa ja koko kuorma kaatui. Siinä se sitten tuli homma ko Helmerilä olhin hirvinlihat kuormassa. Helmeri kuitenki sai miehiä jokka väänethin kuorman ylös ja eikä virkamiehet kuitenkan sanhet asiasta mithän tiedä. Berättat för mig av Karl Råman född 1917 i Vittangi.
Källa
Hans Lindmark 1940.
Nedtecknat av Hans Lindmark, Birger Winsa
Kainulasjärvi. Olettakos kuulheet tätä sanontaa ettei saa lukea jos on mässlinki? Mamma sanoi sen mulle ja mie olen noin 9 vuotta vanhaa ja sain mässlinkin. Mutta ku ei ollu muuta tekemistä mie luin. Ja vuen jälkhiin mulla oli silmiklasit. Onko muita tietoja? Kyläviishaus. Mässlinki on erittäin vaaralinen tauti, opin paljon myöhemin.
Övrigt
Kainulasjärvessä väitethiin ettei saa lukea kun on mässlinki koska sillon saapi kehnon näön. Piika ei tottelu ja luki kun ei olllu muutakhaan tekemistä ja näkö kehnoni.
Källa
2009-01-24 Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Finns ursprungligen bara 2 vinsasläkten. En i Kompelusvaara och en i Kainulasjärvi. Dessa har spritt sig till ett antal orter. I USA fanns det en Winsa som arbetade på Nasa, Edward A Winsa. En Kelly Vinsa finns på Hawai. Hennes pappa och syster finns i Toronto, Kanada. Pappan Arnold Vinsa har rötter i Kainulasjärvi. Hennes mamma hade en Vinsas Grocery i Timmins, Kanada. Arnold Vinsa med dotter besökte Kainulasjärvi 2015. I Kiruna påstås det finnas en tredje Vinsa-släkt. Men det är något tveksamt. Arnold Vinsa har rötter i Vittangi. Pappan emigrerade och lämnade två döttrar i Kiruna kommun. Dessa kan vara grunden för den "tredje" grenen vinsasläkten.
Se, että massiiviset kirjoitukset luovat usein mielenterveyden ongelmia, on yleisesti tunnettu tosiasia koko Tornionlaaksossa. Sanotaan: ”Älä lue liikaa, sillä on vaara, että sairastut tai tulet jopa hulluksi.” On tunnettua, että mielenterveys horjuu, kun pakotetaan siirtymään kirkkaasta maalaisjärjestä kirjaviisauteen. Apostoli Paavali sanoi, että kirjoitukset tuhoavat selkeän lukemattoman mielen, että muste panee sielun tervatynnyriin tai lempeämmin vuoriston usvaan. Tutkimus ei ole vielä tajunnut sitä, minkä maanviljelijät ovat tienneet vähintään 2500 vuotta. Hyvinvointisairaudet perustuvat kirjaviisauksiin. Tämä on tunnettu Ruottissa, Suomessa ja kaikki alla, esimerkiks Albaniassa ja Turkietissä.
Övrigt
Att stora mängder trycksvärta ofta skapar mentala problem är helt allmänt bekant över hela Norrbotten. Talesättet: Läs inte för mycket, ty då riskerar du bli sjuk och galen. Välbekant bland LO-folk att den mentala harmonin rubbas när man tvingas gå från sinnesintryckens bondförnuft till att tänka med bokhyllor. Aposteln Paulus sa att textbelätet dödar bondförståndet, att trycksvärtan knuffar själen i en tjärtunna, eller i mildare fall en Lützen-dimma. Forskningen har än så länge inte upptäckt det som bönder vetat i minst 2500 år. Grunden för en rad snabbt växande antal lyxsjukdomar i trycksvärtakulturer. Detta är välbekant i folkkulturens Sverige, Finland och över hela Europa, t ex i Turkiet och Albanien. Redan Rousseau notera under 1700-talet att naturfolk, olärda och lågutbildade hade avgjort mindre mentala problem. Idag är det landsbygden som äter mindre antidepressiva. Staden vräker i sig piller för att dämpa ångesten. I synenrhet välutbildade kvinnor. Sjäva skriftkulturen skapar dessa problem. Välkänt sedan äldsta tid. Vi skall ju inte äta böcker ur Kunskapens träd. Läsa går bra, men inte äta dem.
Nuolaspajärvi on sanoottu enne vanhasta mutta 1900 puolivälissä kuulin Nuoraspajärvi. Saata se olla niin ette nämäät "uuenaikaiset" ihmiset on kuulhet nimeen väärin ja alanehet käytämhän sitä.
Övrigt
Hormasaarea ennen kuttuthiin Holmasaariks. Mie oleen havaanu ette Sopperossa ennen vanhasta oli ihmisiä jokka esimerkiksi nimitethin yhtä saarta väylässa "Holmasaareksi" mutta taas viimi satavuosien ihmiset käskethin sammaa saarta "Hormasaareksi". Olen jotaki muitaki paikannimiä nähny sammaa ette "L" muuttuu "R" ksi.
Hormasaarea ennen kuttuthiin Holmasaariks. Mie oleen havaanu ette Sopperossa ennen vanhasta oli ihmisiä jokka esimerkiksi nimitethin yhtä saarta väylässa "Holmasaareksi" mutta taas viimi satavuosien ihmiset käskethin sammaa saarta "Hormasaareksi". Olen jotaki muitaki paikannimiä nähny sammaa ette "L" muuttuu "R" ksi.
Övrigt
Nuolaspa järvi on sanoottu enne vanhasta mutta 1900 puolivälissä kuulin Nuoraspa järvi. Saata se olla niin ette nämäät "uuenaikaiset" ihmiset on kuulhet nimeen väärin ja alanehet käytämhän sitä.
Källa
Henning Johansson, Soppero.
Nedtecknat av Birger Winsa
Just denna hade namnet "Sippa". Dessa tre kor var de enda som hade svenska namn eftersom de var köpta från "Sverige", som min far brukade säga. De övriga korna kom från egna uppfödda kalvar och bar namn som "Punakorva, Kruunu, Nätti, och det vackraste namnet tyckte jag var Onnenkukka". Henning Johansson från Soppero.
Just denna hade namnet "Sippa". Dessa tre kor var de enda som hade svenska namn eftersom de var köpta från "Sverige", som min far brukade säga. De övriga korna kom från egna uppfödda kalvar och bar namn som "Punakorva, Kruunu, Nätti, och det vackraste namnet tyckte jag var Onnenkukka". Henning Johansson, Soppero.
Suomensuomalainen puhhuu suomensuoma ja on oikea suomalainen. Suomensuomea on vaikea ymmärtää meänkielisillä koska heilä ei ole kirjakielen koulutusta. Het ei ossaa lukea eikä kirjottaa meänkieltä eikä suomea.
Jouluks ostethiin aina pakin ja jopa kaks pakkia jyylmystiä. Se oli hauska noutaa jyylmystipullon jälkhiin saunan ja juoa sen varkhoisin, Ja viiltää kuivaa poronlappaa mitä piethiin pottukellarissa. Välistä kuiva poronliha oli loppunu ennen joulua.
Meilä isoisä oli faari ja äijäfaari. Ja isoäidi selvästi ämmi. Isoisä sannaa ei käyttäny kukhaan. Sielä rajamelskan alueela net on tulheet etelästä päin, uskon. Äiji ja ämmi olit vanhiimat sanat.
Övrigt
Gränsvälska är en blandning av tornedalsfinska och standardfinska. Även väster om Torneälv förekommer det ofta standardfinska ord där meänkielitalarna längre västerut inte känner igen orden. Men ju längre västerut man går desto fler svenska lånord tränger på. Österut blir det allt fler riksfinska lånord. Även fonologin påverkas i viss mån av riksfinskan. Jämför med suomensuomi, porstuasuomi, rasifieerinki och suomensuomalainen.
Källa
Birger Winsa, Docent i meänkieli och redaktör för denna ordbok..
Nedtecknat av Birger Winsa