Nyheter

maaniitty natur
Svenska
slåtteräng på fast mark
Finska
niitty
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Sodankylä
Källa
Kena, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
maakivi
Svenska
hälleberg
Finska
maaperäkallio
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Rovaniemi
Redigerad
2017-02-19
pantaa
Svenska
is som sväller
Finska
jää joka paisuu
Ordklass
verb
Platser
Kätkäsuanto, Kätkäsuanto, Ylitornio, (ylheinen), Enontekiö, Täräntö, Kompelusvaara, Sieppijärvi.; Sieppijärvi, Kompelusvaara
Exempel
Sieppijärvi: pantaa vesi. Kompelusvaara: se pantaa pahoim.
Redigerad
2017-02-19
marasto natur lånord-samiska
Svenska
landområde mellan två fjäll vid trädgränsen
Finska
maa-alue kahden vuorten välissä
Ordklass
substantiv
Platser
Kätkäsuanto, Kätkäsuanto, Enontekiö, Enontekiö, ylheinen.
Övrigt
< saame. Ofta med småbjörksväxtlighet, björkbestånd el ett kalt berg.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
lähenlainen natur
Svenska
närliggande (strand), strandnära
Finska
rannanläheinen
Ordklass
adjektiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: lähellaisele laskethaa, hauit kun ne rannala ovat.
Övrigt
Kans lähenlaine.
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
murkko natur lånord-samiska
Svenska
kölddimma, dimma under stark kyla
Finska
pakkas-sumu, jäätävä sumu
Ordklass
substantiv
Platser
Inari.
Övrigt
< saame.
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
vankka natur lånord-samiska
Svenska
sänka, däld i dalgång
Finska
pieni laakso, kuilu
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö
Övrigt
< saame
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
veiki natur lånord-samiska väder
Svenska
dunkel tid
Finska
pimeäaika
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ei harvinainen.
Övrigt
< saame. Vertaa kaamos.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
pounu natur lånord-samiska
Svenska
stor tuva; tuvig terräng
Finska
mätäs; mätäikkö
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Inari, Kittilä, Vesisaari, Vesisaari, Rovaniemi, Sieppijärvi, Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Sieppijärvi, Arpela, ylheinen, Enontekiö, ylheinen.; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: pounikossa hilla kasvaa.
Övrigt
< saame. Vertaa pyörtänö, penkere. Stor tuva i skog el på myr, myraktig terräng, mosstuva, tuvsträng på myr.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, Artimo, Liljeblad, Kena. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
pounu natur lånord-samiska
Svenska
upphöjning på myr, myrsträng
Finska
pounu
Ordklass
substantiv
Platser
Killinki; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: pounikoita myöten kuljethaan poikki vuomia.
Övrigt
Vertaa kaarto, penkere, pyörtänö id.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-02-19
nenäkana båt
Svenska
båtkölspets
Finska
nenäköli
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kainulasjärvi
Övrigt
Främre del på båtköl
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
maakivi hushåll mat natur
Svenska
smörsten
Finska
maavoikivi
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
Blå, hård sten som läggs sommartid i smörbytta för att hålla smöret kallt.
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
maakunta natur
Svenska
landsbygd
Finska
maaseutu
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
maakuoppa natur
Svenska
jordgrop
Finska
maakuoppa
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
maakylä natur
Svenska
by i landsbygd
Finska
kylä
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
maalikivi natur
Svenska
slät malsten
Finska
jauhokivi
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi
Övrigt
Malsten, sten för handkvarn
Källa
Kaarakka, Hämäläinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
maalikylä natur
Svenska
centralort, kyrkby
Finska
kirkonkylä
Ordklass
substantiv
Platser
Kemijärvi, Rovaniemi, Kittilä
Exempel
Kemijärvi, Rovaniemi, Rovaniemi: mie lähen käymhän maalikylisä. Kittilä.
Övrigt
Maalikylä kommer från att husen var målade på centralorten. Stad, by med målade hus.Utvecklingen börjar i centrum och går mot ytterkanterna. Fenomenet kan fortfarande noteras i ryska Karelen.
Källa
Hämäläinen, Aejmelaeus, Meriläinen, Anthoni. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
saajo natur
Svenska
myrholme
Finska
suosaari
Ordklass
substantiv
Övrigt
Det märkliga med ordet saajo är att det tycks inte ha någon motsvarighet i de finska dialekterna söder om nordfinskan.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-02-19
laiskuri människa
Svenska
slöfock, latmask
Finska
laiskuri
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Kompelusvaara, Kemi
Källa
Häll, Tuovinen, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
kutale människa
Svenska
slöfock
Finska
laiskuri
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
liikemies människa slang
Svenska
duktig skidåkare, snabbfotad man
Finska
hyvä hiihtäjä, käteväjalkanen mies
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf kova hiihtäjä tai muuten nopealiikkeinen mies
Källa
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola. Lars Lampinen, Unbyn Boden. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
hihtomies skida
Svenska
skidåkare
Finska
hiihtäjä
Ordklass
substantiv
Exempel
Meän kieltä 1986: joka sai talvela tavalisesti lissää palkkaa puulaakin hihtomiehen hommasta, ei sielä ollu hättää 1401
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Vitun puhaltama aapa natur plats
Svenska
namn på myr
Finska
Vitun puhaltama aapa
Ordklass
egennamn
Platser
Kuolajärvi
Källa
Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
papunen västfinska djur natur
Svenska
brokig, flerfärgad
Finska
monivå
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi, Kemi, Rovaniemi.; Kittilä
Exempel
Kittilä: papunen pilvi.
Övrigt
Västfi, papunen s. spec färg på djur; endast fi Ylit (Huttunen k 3460, SMSA).
Källa
Kaarakka, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19