Nyheter

allekirjottaa skriftspåk
Svenska
underteckna
Finska
allekirjoittaa
Ordklass
verb
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-22
> mer
kirjaila skriftspåk
Svenska
författa
Finska
luoda, kirjoittaa
Ordklass
verb
Platser
Kemi
Källa
Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-22
> mer
sätätä skriftspåk
Svenska
författa, dikta
Finska
luoda, kirjoittaa
Ordklass
verb
Platser
Juoksengi
Exempel
Lauluja sätäthiin talvi-iltoina Kalle sättäsi preivin sinne kunnankontturhiin...
Källa
Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-22
> mer
kenkätä lånord ordspråk hushåll
Svenska
skänka; sälja billigt
Finska
myydä halvalla; antaa ilmaiseksi, lahjoittaa
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, Kemi, Rovaniemi.; Kainulasjärvi
Exempel
Älä kenkkää sitä! Kenkkäävät aivan ilman. Joka kenkätyn kenkkää, se onnensa menettää. Kainulasjärvi: Kyllä se resähtin kenkkää.
Övrigt
Kenkätä on luultavasti laina r. skänka. Merkitys ei ole suorhaan lahjoittaa, vain antaa eli myyä liian halvala, muitten mielestä. Välistä merkitys lahjottaaki kuuluu.
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Paloheimo, Hämäläinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
Järvi plats öknamn/smeknamn språk
Svenska
Kainulasjärvi
Finska
Kainulasjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi, järviläinen; Winsa, Tornedalen
Exempel
Kaks pitkää nauhotusta John A Winsa ja Albin Oja: https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/meankieli/berattelser-fran-tornedalen
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
pallas lånord-samiska gällivarefinska fisk mat
Svenska
hälleflundra
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kittilä, Jyykeä, Vesisaari, Petsamo, Vesisaari, Rovaniemi, Vittanki, Kompelusvaara, vain Jellivaaran pitäjässä, Vittanki, Parakka.; Pajala, Jyykeä
Exempel
Pajala: Ahkiola kuljetettu pallasta, oli poron kuorma. Jyykeä: Pallas kasuà isoksi.
Övrigt
< saame. Hälleflundra från Norge, ca 1,8 m upp till 200 kg, enbart ett öga, vit ena sida, mörk andra.
Källa
I. Tuovinen, Valonen, Airila, Rapola, Artimo, Itkonen, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
taimen fisk mat
Svenska
stor öring med svarta prickar på sidorna
Finska
taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Järämä, Nilivaara
Exempel
Järämä, Nilivaara: Taimen ja tammukka. Två olika öringar.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-11-21
> mer
rautu fisk mat
Svenska
öring, ca 1-1,5 kg
Finska
taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Raisinvuono, Kittilä, Lemminjoki, Vesisaari.; Kittilä
Exempel
Kittilä: Rautu on niinku kujeri.
Övrigt
vertaa kolikkirautu, killinkirautu, rautunen
Källa
Valonen, Tuovinen, Liljeblad, Rapola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
kueri fisk
Svenska
öring
Finska
taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kolari, Sieppijärvi (vanhaa), Pajala, Kittilä, Ruija
Källa
Syrjänen, Syrjänen, Valonen, Liljeblad, Anthoni,. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
kuha fisk mat
Svenska
gös
Finska
kuha
Ordklass
substantiv
Platser
Ylitornio, Kemi
Källa
Syrjänen, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
lipposiika fisk
Svenska
håvsik
Finska
lipposiika
Ordklass
substantiv
Platser
Kukkola
Exempel
Tässä tietoja: https://kaino.kotus.fi/av/lataamo/kuuntele/6a_karunki.mp3
Övrigt
Håvmannen fick välja den första håvsiken, som ibland kunde vara en lax.
Källa
Belägg i häftet Kukkolankoski, Hanno, Nordberg, 1979. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
Suanto öknamn/smeknamn plats
Svenska
Junosuando
Finska
Junosuvanto
Ordklass
egennamn
Exempel
Näin puhuthaan Junosuanossa: https://kaino.kotus.fi/av/lataamo/kuuntele/6a_junosuvanto.mp3
Övrigt
Officiellt Junosuanto
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
Jellivaara plats lånord-samiska gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
Gällivare
Finska
Jällivaara
Ordklass
egennamn
Exempel
Tässä esimerkki jellivaaransuomea: https://kaino.kotus.fi/av/lataamo/kuuntele/6b_jallivaara.mp3
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
kesäleipä mat
Svenska
torkad fiskbröd
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka
Exempel
Parakka: Hauki siika ja ahven se kuivathan, niiton ennen ollu isot tunkiot pirtin nurkassa kuivakapoja, kesäleipää, sanoi isävaina.
Övrigt
katto kuivakapa, kapa- Torkad fisk som åts som bröd
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
siika fisk mat
Svenska
sik
Finska
siika
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Övrigt
Paistisiika, pyytösiika, läänäsiika, sapakka
Källa
Belägg i häftet Kukkolankoski, Hanno, Nordberg, 1979. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
iislaninjekala växt mat lånord gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
islandslav, cetraria islandica
Finska
isohirvenjäkälä, islanninjäkälä
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaara
Övrigt
Användes till brödbak. Jäkälä. Leiväntekhoon käytethiin nälkävuosina.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
kapahauki fisk mat
Svenska
torkad gädda
Finska
kuivattu hauki
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Övrigt
Torkas utomhus i solsken. Kapahaukea syöthiin kun leipää. Kuivathiin aurinkossa.
Källa
I. Tuovinen, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
hauki fisk mat
Svenska
gädda
Finska
hauki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
lohi fisk mat
Svenska
lax
Finska
lohi
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Raisinvuono, Kemi, Skibotn, Birkestrand, Lemminjoki, Nordreisa, Rovaniemi, Pajala, Vesisaari, Aareavaara.; Kompelusvaara, Parakka, Pajala, Täräntö
Exempel
Kompelusvaara: mitä lohta on ollu se on ollus suolalohta. Parakka: kirsilohi ja sitte hiljemin kesälohi, lehenaikana vasta. Pajala: marjas, kojama. Täräntö: Kosse oli yhen kilon pieni lohi.
Övrigt
Vertaa ruuhosölkä, kolikkokala, kirsilohi, költi, kossi, kärrikossi, talvikko, kesälohi, kesäkala, nousu-, lasku-, mäti-, kojamo, latvakko, tammukka, kujeri, kuuja, kärrökojamo, kärri, pyrstönpää, styyrinki, uimus, keskiviäksi, syöntiviäksi, pyrstin, piähtsi, tyyri, tyyry, kusitin, työrri, harja, juuso, turska, housulohi, koukkulohi, kesälohi, pikkulohi, iso lohi.
Källa
Belägg i häftet Kukkolankoski, Hanno, Nordberg, 1979. I. Tuovinen, Tiesmaa, Syrjänen, Artimo, Valonen, Kaarakka, Rapola, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
nuotta fiske lånord
Svenska
not
Finska
nuotta
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso; Jyykeä, Simo, Kemi, Rovaniemi, Muonio, Karunki, Ylitornio, Pajala, Vettasjärvi, Turtola, Sieppijärvi, Enontekiö, Lohijärvi, Jukkasjärvi, Parakka
Exempel
Jyykeä Jyykeä, Jyykeä, Jyykeä, Simo, Kemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Muonio, Karunki, Muonio, Ylitornio, Pajala, Alkkula, Ylitornio, Vettasjärvi, Turtola, Sieppijärvi, Enontekiö, Lohijärvi, Jukkasjärvi, Sieppijärvi, Jukkasjärvi, Parakka
Övrigt
Tarkempia tietoja CD:ssä, vertaa isonuotta, ina, kullet, syöttinuotta, talvinuotta, rantanuotta, kieristämänuotta
Källa
I. Tuovinen, Valonen, Artimo, Miettinen, Räsänen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
nähkää, nähkääpä
Svenska
ser ni
Finska
kuulkaa
Ordklass
interjektion
Platser
Meänkielen sanakirja Meänkieli; Tornionlaakso
Exempel
Tornionlaakso. Nähkää kala mennee huonoks kun pohja mennee kehnoks.
Källa
Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
> mer
Jukkasjärvi plats lånord-samiska saga
Svenska
Samlingssjön, Suparsjön, Partysjön
Finska
Jukkasjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Tornionlaakso
Övrigt
Ortnamn i Kiruna. Från nordsamiskans ohkkeras, ohkkiras jaure, menar Elias Viippoka. Juhkka är att supa, festa på samiska. Därav Jukkasjärvi. Juhkkajauri är Suparsjön, enligt källan Isak Herman Fjällborg och folketymologin. https://kaino.kotus.fi/av/kuuntele/6a_jukkasjarvi.mp3
Källa
Elias Viippola, Isak Herman Fjällborg född 1895.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20
> mer
kriffelitaulu lånord
Svenska
griffeltavla
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20
> mer
pykinki byggnad lånord
Svenska
byggnad
Finska
rakennus
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi,; Rovaniemi, Täräntö
Exempel
Rovaniemi: Täräntö, saapi sitä pykinkim päästä pienen krùkimaan.
Källa
I. Tuovinen, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20
> mer