Nyheter

kirpeä natur väder
Svenska
bitande, bitter (köld)
Finska
karvas, terävä, pureva
Ordklass
adjektiv
Platser
Rovaniemi, Kittilä: kirpeä pakkanen.
Källa
Isoniemi, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kirrehtiä natur
Svenska
tjäla
Finska
routaa
Ordklass
verb
Exempel
Parakka: jättää maan sulaksi eikä kirrehti.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kirrehtyä natur
Svenska
tjäla, uppstå tjäle
Finska
routaa, jäätyä
Ordklass
verb
Platser
Svappavaara, Parakka: maa kirrehtyy.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kirrenaika natur
Svenska
tjältid
Finska
roudanaika
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kirrettyä natur
Svenska
tjäla, uppstå tjäle
Finska
routaa, jäätyä
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara: maa kirrettyy.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kirretön natur
Svenska
tjällös, ofrusen (mark)
Finska
routaton
Ordklass
adjektiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kirrukka natur väder
Svenska
bitande, bister
Finska
ankara, myrskyisä, tuima
Ordklass
adjektiv
Övrigt
Om vind.
Källa
Anders Koski, Nikkala, kvarlämnade anteckning 2000. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
onkka lånord-samiska natur
Svenska
djup sjöliknande vik med ett sund mellan vik och vattendrag, kan ha tillopp
Finska
järvenmallinen syvä lahti missä on salmi vesistöön
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Enontekiö, Parakka, Vettasjärvi
Exempel
Enontekiö Enontekiö, (ylheinen), Parakka, Vettasjärvi: kauhea reikä juuri ku onkka. Parakka: kyllä onkissa veethän rantanuottaa.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen 1932. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kirrukka tuuli natur väder
Svenska
snålblåst
Finska
kylmä viileä tuuli
Ordklass
substantiv
Övrigt
Under 10-15 Celsius, +.
Källa
Anders Koski, Nikkala, kvarlämnade anteckning 2000. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
laakaranta natur lånord
Svenska
flack, vid strand
Finska
laaja, laakea ranta
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
kirsi natur snö
Svenska
tjäle; tunn skare
Finska
routa
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara, Ullatti
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-03-02
> mer
kirsi natur
Svenska
tjäle
Finska
routa
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari, Jyykeä, Vesisaari, Kemi, Kuolajärvi, Sodankylä, Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, Täräntö, Sieppijärvi, (ylheinen)
Övrigt
vertaa routa
Källa
I. Tuovinen, Tiesmaa, Artimo, Liljeblad, Paloheimo, Rapola, B. Winsa: ordbok. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
kirsittää natur
Svenska
låta tjäla
Finska
antaa routua
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara: ettei kirsitä niittyjä.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
kirttävä natur
Svenska
tjälande
Finska
routava
Ordklass
adjektiv
Platser
Kompelusvaara: kirttävä pakkanen.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
kirttää natur
Svenska
tjäla
Finska
routaa, jäätyä
Ordklass
verb
Platser
Täräntö, Kompelusvaara
Exempel
Täräntö, Kompelusvaara: alkaa kirttämhään maata.
Källa
I. Tuovinen, Tiesmaa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
kuohuaalto vatten
Svenska
skumvåg
Finska
kuohuaalto
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
laiju natur vatten
Svenska
bottenområde i djupgrav, djupplats i vattendrag
Finska
kari; hautapaikka
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: laitu se on järven tai väylän suanossa se matalampi kohta, joko on kalat nousheet laijule.
Övrigt
Exemplet indikerar att betydelsen är grunt vattenområde.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
karhaakisto trä natur
Svenska
ung, tätvuxen, kort granskog; ung tätvuxen barrskog
Finska
nuori kuusimetsä, havu-
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Sodankylä, Kittilä, Täräntö, Tornionlaakso, Arpela, (ylheinen), Ylitornio, (ylheinen), Kätkäsuanto, Sieppijärvi, (ylheinen); Täräntö, Rovaniemi
Övrigt
Kans karahakisto
Källa
I. Tuovinen, Airila, Tapainen, Liljeblad, Kena, Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
kiuhtua natur
Svenska
tillta (kyla)
Finska
kiihdyttää, pakkanen lisääntyy
Ordklass
verb
Platser
Kittilä, Kittilä: pakkanen kiuhtuu.
Källa
Anthoni. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
kiuhtuva fras natur
Svenska
tillta (vind, kyla)
Finska
kiihdyttää
Ordklass
verb
Platser
Inari Inari: kiuhtuu tuuli.; Inari
Exempel
Inari: kiuhtuu kiuhtuu kum pöllönpojan nälkä.
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
aamuaurinko natur väder
Svenska
morgonsol
Finska
aamuaurinko
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
kiukha hushåll natur
Svenska
stenbädd, -röse
Finska
raunio
Ordklass
substantiv
Platser
Sarvisvaara, Puoltikasvaara
Exempel
Sarvisvaara, Puoltikasvaara: kivestä rakenettu niinku kiukha rakenettu kivestä.
Övrigt
Kans kiukas.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-03-02
> mer
kiukka vatten osynlig värld natur
Svenska
plötslig tvär kurva i vattendrag, väg, tvär böjning i ngt föremål
Finska
äkkimutka, jyrkkämutka
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kittilä, Arpela, Kompelusvaara
Exempel
Rovaniemi, Kittilä, Arpela, (ylheinen), Kompelusvaara: kiukka painimpuu. Kompelusvaara: jos uusikuu makkaa selälensä ninkul lapsen kehto ja kiukat nokat, nin sen kuun ajala tullee kovia pakkasia, jos se om pystössä nin tullee lauha kuu enimpäin, jos pystössä ja näkkyy vanhaata pohjaa nin tullee lauhat ilmat koko kuuksi.
Källa
I. Tuovinen, Airila, Isoniemi, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer
kiukka natur vatten
Svenska
snabb väg i vattendrag eller på land
Finska
kätevä tie
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö, Kuolajärvi
Källa
I. Tuovinen, Sipola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
> mer