Svappavaara: Lappalaisella se kyllä ruoka on. Mutta mitäs lantalaisela on nälkävuosina? Muuta ku nälkä ja pitka tie. Vittanki: Lapin lantalaiset. Sanonta: Missä lappi pakenee, sielä lanta sakenee. Liakkaborna kallade tidigare vojakkalabor med öknamnet lantalaiset. Klart nedlåtande benämning. Det har av J Vahtola tolkats som att samer mötte gödselspridande jordbrukare i Vojakkala.
Övrigt
Ibland nedlåtande. Välistä alentava. Syy sihen on luultavasti ette lantalainen merkittee sontalainen. Saamelaisten nimitys maanviljelijöistä. Tänä päivänä sitä ymmärethään maalaisena ja siis neutraali nimitys. Lantalaiset on nyt suomenkieliset, ruottinkieliset, norjankieliset ja saamenkieliset maanviljelijät.
Källa
I. Tuovinen, Airila, Itkonen, Kena, J Vahtola.
Nedtecknat av Birger Winsa
Kompelusvaara: Mitä länsi näyttää sen se täyttää (hyvä tuuli ja suunta), Kemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Arpela, (ylheinen), Kainulasjärvi, Kompelusvaara: Lännessä on noussu niin koa viha iänpuolisia vasthaa (lestaatiolaisuus).
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Viktor Brännström: Det var Ruijamigranterna från Tornedalen som kom tillbaks med berättelser om pissperkit. De engelska gruvföretagen som verkade i Ruija gjorde undersökningsresor till olika ställen i Norra Ishavet . De gillade att som besättning ha folk från Tornedalen och kväner för att dessa klarade av svårigheter på ett bra sätt. Noan Selma var ett annat sådant mål. Novaja Semlja. De kom hem fulla med berättelser om sina äventyr och alla trodde inte på dem. Fortfarande finns ett ordstäv från den tiden kvar när man misstänker att en berättelse är väl fantastisk. Niin ko ennen Norjassa. Därav några fraser om kylan och mörkret. Se Pissperi.
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
"Pimeä ko Pispärkissä". Sanothiin ennen. Vieläki kuulee Tornionlaaksossa: "kylmä ko pissbergissä!
Övrigt
Viktor Brännström: Det var Ruijamigranterna från Tornedalen som kom tillbaks med berättelser om pissperkit. De engelska gruvföretagen som verkade i Ruija gjorde undersökningsresor till olika ställen i Norra Ishavet. De gillade att som besättning ha folk från Tornedalen och kväner för att dessa klarade av svårigheter på ett bra sätt. Noan Selma var ett annat sådant mål. Novaja Semlja. De kom hem fulla med berättelser om sina äventyr och alla trodde inte på dem. Fortfarande finns ett ordstäv från den tiden kvar när man misstänker att en berättelse är väl fantastisk. Niin ko ennen Norjassa.
Källa
I Tuovinen, Viktor Brönnström.
Nedtecknat av Birger Winsa
Koira loisasi runkhaan. Piian vain minun kylässä loisathaan, siis slangia kusethaan. Koira loisaa ja kyllä päistyny mieski loisaa. Ja kun näin vasta lumirungassa talon laijala koiran kusta niin se oli alentava ajatus kusemisesta. Loisathaan väährään paikhoin ja kusthaan moraalisesti oikeissa paikoissa. Loisata on haukkumasana kusemisele.
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Kittilä: Jos kivi lakeans näyttää, ei pysy lumi (ensi lumen jälkheen). Parakka: Pihlajammarjat ja kaarnheet tietäväk kovvaa lumitalve. IB Uusitalo: Yks kolmas osa ennen joulua” niin paljon lunta meile pittää tulla, vanhoitten mitoitten jälkhiin. - ”en tredjedel innan jul” så mycket snö lär vi få enligt gamla mått., Rovaniemi, Sodankylä, Kemi, Sieppijärvi, Arpela, Kätkäsuanto, Kainulasjärvi, Kittilä: Jos ensimäiset lumet hiinisti sattaa ja tyvenestä, se om pohjalumi, se pyssyy.
Övrigt
K Svala: Jos kattoo kuinka pitkäks pilli on kasvanu niin se näyttä ette tullee paljon lunta. Ja ei pihlaja kahta taakkaa kanna. Se tarkottaa sitä ettei tule huue puihin jos on paljon marjoja.
Källa
I. Tuovinen, Kena, Kaarakka, Artimo, Isoniemi.
Nedtecknat av Birger Winsa