Nyheter

kaapari fisk
Svenska
övervintrad öring i Torne älv
Finska
talvikko taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Kolari, Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Matti Luusua: Kossi on minusta alajuoksun ja Kemijoen alajuoksun varsinkin, nimitys pikku lohelle. Harmittavasti (mielestäni) se on vallannut alaa alkuperäisiltä nimityksiltä, Pellossa on ainakin Kaapari nimi, Muoniossa kärrä tai kärräpoika. Muitakin niitä on on mutta nuo ovat tutumat.
Källa
Syrjänen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
> mer
kärri, kärrä fisk mat
Svenska
3-5 kg lax
Finska
3-5 kilon lohi
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Matti Luusua: Kossi on minusta alajuoksun ja Kemijoen alajuoksun varsinkin, nimitys pikku lohelle. Harmittavasti (mielestäni) se on vallannut alaa alkuperäisiltä nimityksiltä, Pellossa on ainakin Kaapari nimi, Muoniossa kärrä tai kärräpoika. Muitakin niitä on on mutta nuo ovat tutummat.
Övrigt
Vertaa kärrikossi, kossi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
> mer
kossi lånord fisk mat
Svenska
4-5 kg öring, laxfiskhane, mindre än lax, simmar bra, 3-5 kg lax
Finska
4-5 kilon taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, Muonio, Kolari, Rovaniemi, Kittilä, Kittilä, Rovaniemi, Kemi
Exempel
Matti Luusua: Kossi on minusta alajuoksun ja Kemijoen alajuoksun varsinkin, nimitys pikku lohelle. Harmittavasti (mielestäni) se on vallannut alaa alkuperäisiltä nimityksiltä, Pellossa on ainakin Kaapari nimi, Muoniossa kärrä tai kärräpoika. Muitakin niitä on on mutta nuo ovat tutummat.
Övrigt
Svenska gosse?
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen, Liljeblad, Artimo, Paloheimo,. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
> mer
nieri, nierijäinen fisk
Svenska
liten bäcköring med gulfärgad mage
Finska
pieni tammukka
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Pekka Oja, Arto Baas: Mikhään net pikku tammukat mettäjoessa on joilla on kirkhaankeltanen vattapuoli. Veikko Pahajoki: Kaunheimat on pikkujoissa olevat pikkutammukat joilla on kirkhaankeltanen vattanpuoli.
Källa
Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
> mer
veivikkä fisk
Svenska
liten lax; bäcköring
Finska
taimen; pieni lohi
Ordklass
substantiv
Platser
Jyykeä, Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Veikko Pahajoki: Mieki pyysin kun yli 40 v sitten Väylästä lohismolttia joskus ja pijin niitä tammukoina. Veivikkä voi olla joko lohen poikanen tai purotaimen eli tammukka.
Källa
Rapola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
> mer
tälpätä barn vatten
Svenska
plaska i vattenpöl (barn); söla med mat
Finska
loiskua
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Lapset aina tälppivät vesijärvissä. Älä tälppää ruan kans.
Övrigt
Verbi piian on tälppiä? Vertaa toljata ja kurpoa. Vertaa talpata.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
talpata barn
Svenska
söla, smutsa
Finska
liata, tahria
Ordklass
verb
Exempel
Älä talppaa. Nyt ne aloit taas talppaamhaan.
Övrigt
Lainasana? Lasten talppaus. Vertaa tälpätä.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
pikta gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
lång
Finska
pitkä
Ordklass
adjektiv
Platser
Nattavaara-området, Sarvisvaara
Exempel
Ei se oli pikta tästa.
Övrigt
-tk > -kt
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
piisaa gällivarefinska
Svenska
att räcka
Finska
piisata, riittää
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
perätata, perättaa gällivarefinska lånord vokalharmoni
Svenska
berätta
Finska
kertoa, selittää
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Exempel
Hään perättai mulle paljun.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
peret gällivarefinska människa
Svenska
familj
Finska
perhe
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Mie ja mun peret fiirama joulua kylässä.
Övrigt
Obs! Substantiv singularis -t.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
paljun gällivarefinska
Svenska
mycket
Finska
paljon
Ordklass
adverb
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
porunjuusto gällivarefinska mat renskötsel
Svenska
renost
Finska
poronjuusto
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området, Raatukkavaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
pruteesi kropp lånord medicin
Svenska
protes
Finska
proteesi
Ordklass
substantiv
Platser
Allmänt i Tornedalen/Malmfälten
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
pykata arbete byggnad lånord vokalharmoni
Svenska
att bygga
Finska
rakentaa
Ordklass
verb
Exempel
Relativt allmänt i Tornedalen/Malmfälten
Övrigt
Rakentaa är vanligare.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
pimmii gällivarefinska
Svenska
mörkt
Finska
pimeä
Ordklass
adjektiv
Platser
Nattavaara-området
Exempel
Se on varhan aamu, ei ole pimmii ollenkhan.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
rappu byggnad lånord
Svenska
trapp
Finska
rappu
Ordklass
substantiv
Platser
Tornedalen/Malmfälten
Exempel
Älä laukuu rapussa!
Övrigt
Trappu kans. Ja strappuki kuuluu.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
pölkaa gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
rädas, frukta
Finska
pelätä
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara-området
Exempel
Äla pölkaa, mii tulen autamhan.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
päiva gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
dag
Finska
päivä
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området
Övrigt
Även som hälsningsfras. "Päiva päiva!"
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
toljata barn lek mat
Svenska
söla
Finska
tahrata
Ordklass
verb
Platser
Kittilä
Exempel
Lapset toljaavat ruan aikana.
Källa
Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
ottaat gällivarefinska
Svenska
ta
Finska
ottaa
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara-området
Övrigt
Enligt Matti Kenttä återfinns denna variant i de mest västliga Meänkieli-dialekterna runt Nattavaara och Killinki. "Ottaa" i de östliga och "Ottaat" med konsonant - t på slutet i de västliga. Vanligast är dock substantiv singularis med -t på slutet, exempelvis konet, huonet, mettät etc.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
saata
Svenska
få
Finska
saada, saa
Ordklass
verb
Platser
Allmänt i Tornedalen/Malmfälten
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
roskatipi arbete gällivarefinska lånord plats
Svenska
soptipp
Finska
jätekasa
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
Roskatippi kans.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer
riekku djur fågel gällivarefinska
Svenska
ripa
Finska
riekko
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
> mer