Nyheter

sanua, sannuu gällivarefinska
Svenska
säga
Finska
sanoa
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
sanot gällivarefinska
Svenska
säga
Finska
sanoa
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Exempel
Ette sanot.
Övrigt
Enligt Matti Kenttä återfinns denna variant i västliga Meänkieli-dialekter. "Sanoa" i de östliga och "sanot" med konsonant - t på slutet i vissa västliga. Vanligast är dock substantiv singularis med -t på slutet, exempelvis konet, huonet, mettät etc.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
siirtuu gällivarefinska
Svenska
flytta
Finska
siirtyä
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
siina gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
där
Finska
siinä
Ordklass
pronomen
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
siela gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
där
Finska
siellä
Ordklass
adverb
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
selva gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
klart
Finska
selvä
Ordklass
interjektion
Platser
Nattavaara-området
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
sekki gällivarefinska lånord
Svenska
säck
Finska
säkki
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
stalli gällivarefinska lånord
Svenska
stall
Finska
talli
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
"Talli" och "stalli" används.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
släkka gällivarefinska arbete lånord
Svenska
slägga
Finska
leka, moukari
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
"Knuusa" är mer vanligt, iaf i de östra Gällivarebyarna.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
skaffata gällivarefinska lånord
Svenska
skaffa
Finska
hankkia
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
Hankkia är vanligare.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
sivakkakoiju skida trä
Svenska
skidbjörk
Finska
suksikoivu
Ordklass
substantiv
Platser
Nilivaara med omnejd
Övrigt
I Järämä gjordes alltid skidor av björk och båtar av furu.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
kummitusjuttu osynlig värld
Svenska
spökhistoria
Finska
kummitusjuttu
Ordklass
substantiv
Exempel
Kanske inte allmänt i Tornedalen/Malmfälten
Övrigt
Vertaa manalainen, pöökärä.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
situa, sittuu gällivarefinska
Svenska
binda
Finska
sitoa
Ordklass
verb
Platser
Västliga Mänkieli-området
Exempel
Ette sittuu rihmaa.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
sisalen gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
in
Finska
sisälle
Ordklass
adverb
Platser
Nattavaara-området
Exempel
Tule sisalen!
Övrigt
-le med tillägget -n. I Järämä säger man "sisälen".
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
sivakoittea slang skida snö
Svenska
åka skidor, skidra
Finska
hiihtää
Ordklass
verb
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Ennen sivakoithiin jopa mettätöihinki. Hihtoa on ylheistä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
musliinihuivi lånord kläder etnicitet religion
Svenska
hijab, särskild tygsjal
Finska
huivi
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Elis Aidanpää. Nedtecknat av Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
kaapari fisk
Svenska
övervintrad öring i Torne älv
Finska
talvikko taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Kolari, Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Matti Luusua: Kossi on minusta alajuoksun ja Kemijoen alajuoksun varsinkin, nimitys pikku lohelle. Harmittavasti (mielestäni) se on vallannut alaa alkuperäisiltä nimityksiltä, Pellossa on ainakin Kaapari nimi, Muoniossa kärrä tai kärräpoika. Muitakin niitä on on mutta nuo ovat tutumat.
Källa
Syrjänen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
kärri, kärrä fisk mat
Svenska
3-5 kg lax
Finska
3-5 kilon lohi
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Matti Luusua: Kossi on minusta alajuoksun ja Kemijoen alajuoksun varsinkin, nimitys pikku lohelle. Harmittavasti (mielestäni) se on vallannut alaa alkuperäisiltä nimityksiltä, Pellossa on ainakin Kaapari nimi, Muoniossa kärrä tai kärräpoika. Muitakin niitä on on mutta nuo ovat tutummat.
Övrigt
Vertaa kärrikossi, kossi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
kossi lånord fisk mat
Svenska
4-5 kg öring, laxfiskhane, mindre än lax, simmar bra, 3-5 kg lax
Finska
4-5 kilon taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, Muonio, Kolari, Rovaniemi, Kittilä, Kittilä, Rovaniemi, Kemi
Exempel
Matti Luusua: Kossi on minusta alajuoksun ja Kemijoen alajuoksun varsinkin, nimitys pikku lohelle. Harmittavasti (mielestäni) se on vallannut alaa alkuperäisiltä nimityksiltä, Pellossa on ainakin Kaapari nimi, Muoniossa kärrä tai kärräpoika. Muitakin niitä on on mutta nuo ovat tutummat.
Övrigt
Svenska gosse?
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen, Liljeblad, Artimo, Paloheimo,. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
nieri, nierijäinen fisk
Svenska
liten bäcköring med gulfärgad mage
Finska
pieni tammukka
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Pekka Oja, Arto Baas: Mikhään net pikku tammukat mettäjoessa on joilla on kirkhaankeltanen vattapuoli. Veikko Pahajoki: Kaunheimat on pikkujoissa olevat pikkutammukat joilla on kirkhaankeltanen vattanpuoli.
Källa
Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
veivikkä fisk
Svenska
liten lax; bäcköring
Finska
taimen; pieni lohi
Ordklass
substantiv
Platser
Jyykeä, Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Veikko Pahajoki: Mieki pyysin kun yli 40 v sitten Väylästä lohismolttia joskus ja pijin niitä tammukoina. Veivikkä voi olla joko lohen poikanen tai purotaimen eli tammukka.
Källa
Rapola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-10
tälpätä barn vatten
Svenska
plaska i vattenpöl (barn); söla med mat
Finska
loiskua
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Lapset aina tälppivät vesijärvissä. Älä tälppää ruan kans.
Övrigt
Verbi piian on tälppiä? Vertaa toljata ja kurpoa. Vertaa talpata.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
talpata barn
Svenska
söla, smutsa
Finska
liata, tahria
Ordklass
verb
Exempel
Älä talppaa. Nyt ne aloit taas talppaamhaan.
Övrigt
Lainasana? Lasten talppaus. Vertaa tälpätä.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
pikta gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
lång
Finska
pitkä
Ordklass
adjektiv
Platser
Nattavaara-området, Sarvisvaara
Exempel
Ei se oli pikta tästa.
Övrigt
-tk > -kt
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09